Jakob Karlsson skriver om den otroliga finalen mellan Dackarna och Västervik. Bilden är ett montage. Foto: Bildbyrån/Arkivbild
Jag är inte speedwayens största supporter, men jag älskar all idrott när allting står på sin spets. När ingen har minsta aning om vad som kommer att avgöra. Och när nästan ingen ens fattar vad det var som avgjorde.
En stolpträff i fotboll här, en missad straff i handboll där. En plankträff i längdhopp här, ett andetag i simning där. En dum utvisning i hockey där, en boll som rullar runt koppen i golf här.
Och det här? Det vi såg på Hejla Arena ikväll? Vad var det ens? Jag skulle filma det avgörande heatet. Det var min uppgift. Heat 14? Nej. Heat 15? Nej. Första skiljeheatet? Nej. Andra skiljeheatet? Ja, faktiskt. Patryk Dudek – som alla hade pekat ut som den stora syndabocken om Dackarna förlorat – knep tredjeplatsen och blev istället den eviga hjälten.
Dackarna mästare. Västervik förlorare.
Händer bara i idrottens värld
Ingen annanstans är skillnaden mellan triumf och nederlag lika skör. Ingen annanstans finns det samma brist på nya chanser. Visst det kommer ett nytt år – men Mikael Teurnberg vet att han aldrig kommer vinna sin första SM-final mot sin gamla klubb Dackarna. Han kommer såklart kunna hantera det här – men glömma? Nej, aldrig.
Samma sak gäller förstås Morgan Andersson som ikväll firar sin största triumf som lagledare. Årets Västerviksbo förra året. Personen som fick sparken efter Västerviks första SM-guld på 20 år.
Han har nu vunnit guld i Västervik igen – men med den stora ärkerivalen. En sådan sak händer bara i sportens förunderliga, förhatliga och alldeles underbara värld.
Aldrig jobbat så hårt
Det var ju en otrolig kväll det här. 8 907 åskådare på plats, en fantastisk septemberkväll i mörka Småland. Vartenda heat – totalt knallhårt. Det kändes emellanåt som att det inte ens gick att pressa in ett andetag mellan förarna – och en domare i speedway har väl aldrig någonsin fått jobba så hårt.
Heat efter heat krävdes video för att avgöra vem som vann. Så otroligt jämnt var det. Så underbar var speedwayen den här kvällen.
Jag och 8 906 satt på nålar och väntade på avgörandet. Slutet kom – som det alltid gör. Västervik förlorade, Dackarna vann. Inte ens en meter skiljde mellan totalt mörker och total eufori.
Men den här kvällen fanns det faktiskt en vinnare till, den här magiska kvällen. Sporten speedway. Bättre underhållning går inte få. Tack för showen.