Henrik Nestor.
Foto: Privat
Vad vi sätter värde på är inte subjektivt. Vi värdesätter varandra och de vi älskar, krångligare än så är inte människan. Inte när vi svarar enskilt i alla fall.
I grupp blir svaret lite krångligare. Här svarar olika grupper i olika tider olika saker, beroende på kultur och tidsanda. I förhistoriska tider och bland urfolk har man värdesatt alltifrån solen till bufflar och besjälade träd. Man har offrat delar av skörden för att solen ska lysa si och så mycket, och tillbett buffelguden och knutit religiösa band runt gigantiska trädstammar.
På 1700-talet ansåg man i Europa att en varas värde avgjordes av dess användbarhet och knapphet. En välslipad yxa av japanskt stål var således mycket värdefull. Enligt Marx var värde liktydigt med det arbete som lagts på en vara. En bok som ingen vill läsa men som tog författaren trettio år att skriva var således värdefull.
Adam Smith å sin sida menade att värdet på en vara är en kombination av dess användbarhet (bruksvärde) och av det värde som varan har i egenskap av att kunna bytas mot andra varor eller pengar (bytesvärde).
*
Smiths idéer lever kvar än idag, i synnerhet idén om bytesvärde. En varas värde avgörs idag av den sist konsumerade enhetens pris. Och runt detta har vi byggt vårt ekonomiska system, med börs och aktier och lån och marknadshyror och hela faderullan.
Det här systemet har visat sig framgångsrikt och undan för undan fått en allt större betydelse, tills det idag dikterar villkoren för hela världen. Men trots att systemet utger sig för att handla om värden, så missar det de saker som faktiskt är de allra mest värdefulla. För de saker som inte säljs, har inget pris, och således inget värde.
Luft går exempelvis inte att sälja, och därför är luft värdelöst enligt det rådande ekonomiska systemet. Det är därför Bolsonaro skövlar den brasilianska regnskogen och säljer timret och det som sedermera odlas där. Timret och skörden är helt enkelt värt mer än syret och den biologiska mångfalden som regnskogen annars hade producerat.
Syret och biodiversiteten är värdelösa enligt vårt ekonomiska system. På samma sätt är en liter olja värd mer än dina barn, enligt systemet. För oljan kan du sälja, men du kommer aldrig sälja dina barn, vilket gör dina barn värdelösa.
*
Enligt denna princip kommer vårt nuvarande ekonomiska system köra slut på allt som anses värdelöst (såsom regnskogar) till fördel för sånt som anses ha ett värde (såsom silverfärgade plastblommor från Dollarstore).
Och det hade väl inte varit så farligt med den saken, om nu bara inte regnskogarna hade varit så förtvivlat nödvändiga för vår fortlevnad på den här planeten. Men nu är regnskogarna just det. Nödvändiga. Värdefulla.
En liter olja är värd mer än dina barn. Läs meningen igen: En liter olja är värd mer än dina barn. Låt det sjunka in. Nu förstår du att det rådande ekonomiska systemet är vansinne. Regnskogarna är värdelösa. Läs meningen igen: Regnskogarna är värdelösa. Låt det sjunka in. Nu förstår du att vi omedelbart måste byta system. Inte till kommunism (jag är inte galen på det viset), men till ett som värdesätter det som faktiskt är viktigt.
För dina barn är inte värdelösa.
Henrik Nestor
Henrik Nestor, Vimmerby, är frilansande AD och illustratör, som även gillar att skriva och försöka påverka världen i positiv riktning. Det här är hans första gästkrönika i vår tidning.