Migrationsverkets svar om utvisningshotade familjen: "Räcker inte"

Tidigare har Dagens Vimmerby skrivit om vimmerbyfamiljen Berisha som varit i Sverige i 15 år. Två av deras tre barn är födda här och pappan i familjen har chans till ett vikariat på ett av Vimmerbys äldreboende. Mamman i familjen utsattes för grova övergrepp i sitt hemland och är därmed rädd för att återvända. 

Nu svarar Migrationsverket på varför man har tagit beslut om att utvisa familjen efter så lång tid i Sverige. Anledningarna är flera enligt Robert Haeks, presskommunikatör, och menar att det inte förelåg någon hotbild mot barnen då de sökte asyl 2008. 

– I Migrationsverkets beslut (2008), som familjen senare överklagade och som prövades av domstol, framgår att vi inte ansåg att det fanns ett hot riktat mot barnen. Av beslutet framgår det även att det är upp till de rättsvårdande myndigheterna i hemlandet att säkerställa skydd mot brottsliga gärningar utförda av enskilda personer, svarar han i ett mejl. 

Alla prövningar sker individuellt och när familjen sökte asyl igen 2011 hade de konverterat till kristendomen. Den handläggare som prövade fallet var muslim och familjen har en känsla att det påverkade beslutet negativt. Enligt Robert Haeks registrerar inte Migrationsverket religion, etnicitet, politisk uppfattning eller sexuell läggning hos de handläggare som arbetar där. 

– Inom Migrationsverket ska det privata inte påverka myndighetsutövningen och det ställs höga krav på god förmåga att upprätthålla opartiskhet och objektivet. För att säkra att vi lever upp till kraven finns en rad säkerhetsmekanismer inbyggda i processen. Utöver den kontroll som domstolarna står för, har Migrationsverket ett internt system för kontroll av kvaliteten i beslut och utredningar. Det är på det sättet vi säkrar den enskildes rättssäkerhet.

Inte skäl nog

Att familjen Berisha har tre barn som alla har vuxit upp i Sverige verkar inte heller vara skäl nog för dem att stanna. 

– Det är en sådan omständighet som vi prövar när vi avgör ärenden där det finns barn, men det i sig betyder inte att man har rätt till uppehållstillstånd. I första hand prövar vi om barnet har asylskäl och om inte sådana finns tittar vi om det finns andra skäl, som exempelvis att barnet har en allvarlig sjukdom eller har hunnit få en stark anknytning till Sverige. Och inte heller det räcker för att barnet ska anses ha särskilt ömmande skäl, utan det krävs även att det skulle strida mot ett konventionsåtagande, exempelvis Barnkonventionen att utvisa barnet. För det krävs exceptionella omständigheter.

Pappan i familjen har också chans till arbete på ett av äldreboendena i Vimmerby. Här skulle han kunnat jobba från januari fram till oktober i år. När man är under utvisning är man förbjuden att arbeta och det är inte heller ett skäl till att få asyl i Sverige. 

– Den sökande ska ha varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste fyra månaderna och ha ett erbjudande om arbete hos samma arbetsgivare i minst tolv månader till.

Familjens enda chans till att få stanna är att begära resning i Högsta domstolen vilket familjens advokat gjorde i förra veckan. 

– Migrationsverket har inte möjlighet att ompröva ett beslut som tagits av högre instans. Utan vi kan bara pröva om det finns hinder att verkställa ett beslut och då kan vi bara pröva om det kommit fram nya omständigheter som inte prövats innan. Om man anser att domstolens beslut är felaktig så kan det bara ändras genom resning.