Flera skolor i Vimmerby kommun har kritiserats för att inte kunna tillgodose särskilt begåvade elevers behov.
Kritiken har kommit från både elever och föräldrar, men även internt inom skolan. I ett beslut från Skolinspektionen för några månader sedan sågades Vimmerby kommuns hantering av ett specifikt ärende, och sju olika krav ställdes på kommunen.
"Inte kunnat tillgodose"
Under närmare ett års tid har man på Vimarskolans högstadium arbetat med att utveckla sig kring området särskilt begåvade elever.
– Vi har upptäckt att vi har, och har haft elever hos oss som vi inte riktigt har nått fram till. Det är tyvärr någonting som vi inte riktigt kunnat tillgodose, säger Pernilla Begu som är rektor för högstadiet på Vimarskolan i Vimmerby.
– Det har ju varit på tapeten att vi inom Vimmerby kommun inte kan det här med särskild begåvning, och det finns en bakgrund där vi bevisligen behövde se över vår kunskap kring det. Till syvende och sist handlar det om att vi har elever som vi behöver tänka helt annorlunda kring, säger hon.
Glömt bort de särskilt begåvade barnen
Maria Wester och Johan Viktorsson är förstelärare på Vimarskolans högstadium, och de fick i uppdrag av Pernilla Begu att driva på arbetet.
– Vi har läst in oss på en mängd litteratur i ämnet, och ett antal av oss har också deltagit på några väldigt givande digitala utbildningsdagar, berättar Begu.
Särskild begåvning är något som man nationellt i Sverige inte anses vara särskilt duktig på. ”Ett stort hål inom utbildningsväsendet att fylla”, som Pernilla Begu beskriver det
– Man har på något sätt helt enkelt glömt bort de särskilt begåvade barnen. Det har tidigare inte pratats om det och aldrig lyfts från huvudmannanivå, säger hon.
"Inga levande uppslagsverk"
När man pratar om särskilt begåvade elever kopplar nog många samman det med ett smarthuvud som kan precis allting. Så är dock inte fallet.
– De är inga levande uppslagsverk, däremot har de ofta en otrolig förmåga att lära sig saker. Det som har saknats är att vi inom skolan inte har kunnat tillgodose dem med ett pedagogiskt upplägg som passar dem. I Kina kallar man särskilt begåvade för ”supernormala”, det tycker jag är ett himla bra uttryck, säger Begu.
– De här barnen svarar inte heller på en fråga, utan de ställer en ny. Det handlar om att man vill ha mer fakta och fördjupa sig, man ska vända och vrida på allt, och ju mer komplext desto större stimulans, berättar Maria Wester.
Kan visa sig i tidig ålder
Pernilla Begu berättar att de särskilt begåvade barnen ofta är de elever som väldigt tidigt i sin skolgång tröttnar på skolan för att de inte får motivation till att jobba vidare, de känner inte att de lär sig någonting, ofta är det de eleverna som utmanar lärarna, som ifrågasätter och som stannar hemma för att de inte vill gå till skolan eftersom det ändå inte ger dem något.
Eva Grudemo är rektor för 1-6 på Vimarskolan, och även där kommer man bli alltmer involverade i arbetet med att tillgodose behoven som de särskilt begåvade eleverna har. För de här egenskaperna dyker ofta upp tidigt.
– Det kan komma redan i förskolan. Det beror mycket på ens personlighet när man tröttnar eller när man tycker att skolan inte längre kan upprätthålla kvalitén utan man får göra samma saker hela tiden. Därför är det jätteviktigt att man uppmärksammar och identifierar de här eleverna, säger Eva Grudemo.
Hjälp av Mensa Sverige
Utöver de utbildningar personalen har gått och den litterutur som har plöjts igenom, så har man på Vimarskolans högstadium också haft föreläsare från Mensa Sverige. Föreningen, som lokaliserar extremt intelligenta personer världen över, har ett program som heter GCP – Begåvade barn. Inom ramen för det har man bland annat varit på Vimarskolan och föreläst för personalen, samt varit med i arbetet med att ta fram upplägget för hur man ska arbeta med dessa frågor.
– Det har varit en väldigt värdefull kontakt för oss, och kommer vara fortsatt framöver. Inte minst med tanke på att det är svårt att få någon hjälp från våra mer traditionella kanaler, som exempelvis Skolverket, i de här frågorna, berättar Eva Grudemo.
Behöver coachning
Vimarskolans högstadium har nu arbetat fram och antagit en handlingsplan för arbetet med särskilt begåvade elever.
Här fastslås bland annat olika personers ansvarsområden, samt redogörs för den handlingstrappa man ska arbeta utifrån.
Initialt handlar det om att uppmärksamma och kartlägga de särskilt begåvade barnen. Här är såväl elever, som vårdnadshavare och utbildade lärare inblandade. Därefter görs en sammanfattning av de insatser som den enskilda eleven behöver.
– Dessa elever behöver acceleration, berikning och coachning. Helt enkelt gå snabbare fram med djupare kunskap och med hjälp av coachning. Därför har jag bland annat lagt en del av en lärares tjänst som berikningscoach, berättar Pernilla Begu.
Maria Wester lyfter vikten av denna tjänst.
– Det är så viktigt att ha en person som har fullt fokus på detta, för det är inget som de andra lärarna hinner med. Behovet hos en särskilt begåvad elev förändras hela tiden och måste följas noga – man pratar med elever, föräldrar och undervisande lärare.
Samarbete mellan skolorna
Man kommer också införa berikningslektioner på schemat. Det gör att en särskilt begåvad elev kan gå ifrån ordinarie lektion för att sätta sig med några andra elever och en lärare och ha fördjupade diskussioner inom ett helt annat område.
– Det hjälper dem att stimuleras och må väl, och ofta tar de igen det de missar på den schemalagda lektionen snabbt, säger Pernilla Begu.
För att inte tappa några elever på vägen kommer man samarbeta mellan låg-, mellan- och högstadiet, men även gymnasiet kopplas in när elever lämnar högstadiet och ska gå vidare.
– Vi måste tänka helhet för att kunna hjälpa de här eleverna, säger Eva Grudemo.