I en artikel för en tid sedan berättade vi att Vimarskolan i Vimmerby har beslutat att anta en omfattande handlingsplan för att kunna möta behovet från barn med särskild begåvning. Arbetet har redan börjat så smått, men drar i gång för fullt till hösten.
Dessförinnan hade Vimarskolan, tillsammans med flera andra skolor i Vimmerby kommun, kritiserats av både elever och föräldrar för att inte kunna tillgodose särskilt begåvade elevers behov. Även Skolinspektionen har riktat kritik mot Vimmerby kommuns hantering av ett specifikt ärende och sju olika krav ställdes på kommunen.
Alltid känt sig annorlunda
Elliot Fridell är 16 år och kommer från Vimmerby. Han är ett av de konstaterat särskilt begåvade barnen. Nyligen gick Elliot ut nian på Vimarskolan, och till hösten väntar Samhällsvetenskapliga programmet på Vimmerby gymnasium.
Elliot har alltid känt sig ”annorlunda”, men det var först tidigare i år som det konstaterades att det handlade om särskild begåvning.
– Det började egentligen med att jag hade djupa konversationer med en lärare som verkligen gillar att socialisera sig och prata med oss elever. Han tyckte att det var något speciellt med mig och tog upp det med andra lärare, berättar Elliot.
Gjorde kartläggning
På så sätt nådde det till slut fram till Maria Wester, som är förstelärare på Vimarskolans högstadium och en av lärarna som har fått i uppdrag av retor Pernilla Begu att driva på arbetet med att stödja de särskilt begåvade barnen.
– En dag kom Maria fram till mig och undrade om vi kunde ta ett snack. Vi elever har fått lära oss att om man kan lite mer så får man bara fler uppgifter av samma sort, så det är klart att jag blev lite orolig, säger Elliot och skrattar.
För Elliots utmaning ligger i just utmaningen. Att lära sig mer, utvecklas och hela tiden sätta sig själv på prov.
– När Maria och jag snackade så bondade vi mycket. Jag förstod precis vad Maria snackade om, och då insåg jag att det kanske ändå är något speciellt med mig, säger Elliot.
Anpassar sig till omgivningen
Gemensamt kom man fram till att en kartläggning skulle göras, och den inleddes relativt snart därefter.
– En sak som Elliot var väldigt tydlig med var det här med mänskligt beteende, han är väldigt mån om och intresserad av det när det gäller sina kamrater. Elliot kollar av vilken nivå omgivningen håller, och så anpassar han exempelvis samtal och skämt utifrån det – av omtanke och helt enkelt så att alla ska förstå, berättar Maria Wester.
I skolan märks Elliots unika kunskaper väldigt tydligt när det handlar om inhämtande av kunskaper. Maria Wester förklarar:
– Det värsta de här eleverna vet är när de får instuderingsuppgifter och de har en bok där de ska leta fakta i. Då undrar de verkligen vad som var grejen med det? Man vill inte ha något tak för var gränserna går, utan vet själva bättre källor att hämta information från. Uppgifterna ska också gärna vara utredande, så att det kan ta vägen lite var som helst, säger hon.
Kan bomma på de enkla frågorna
De ämnen som Elliot brinner mest för är historia, geografi och svenska – förutsatt att han får skriva om vad han vill.
Elliott berättar att han har skrivit långa uppgifter eller uppsatser inom exempelvis SO-ämnen där han har skrivit fritt ur huvudet och i efterhand har fått leta källor i böcker som liknar det han har skrivit för att få ihop hela uppgiften.
– Vid ett tillfälle sa läraren att det var den bästa text som hon hade läst. Det är klart att man blir glad då. När man sedan jämför det med de uppgifter där jag hade en ram runt mig så låg de kanske på C- eller D-nivå.
– Jag fokuserar alltid på de svåraste frågorna, i syfte att lära mig mer och bli bättre. Då kan de bli så att jag bara har fokus på A-nivå, men glömmer E-nivå. Med enkla frågor kan jag också känna att det bör vara något mer komplicerat, och inte så enkelt som det verkar, och så missar jag dem, berättar Elliot.
Beskriver även problem
Men även högpresterande personer har svårigheter. För Elliots del handlar det bland annat om att han har svårt för att planera saker, samt att han har svårt att få ner det han har i huvudet på papper.
– Därför har jag vissa grejer i svenskan muntligt i stället för skriftligt. Jag kan inte bara skriva det som jag tänker, för min hjärna går hela tiden på högvarv. Det känns som att det går för fort. När vi snackar om det här nu så har jag redan planerat det mesta vad jag hade tänkt säga. Sedan är det så mycket att jag inte vet när jag ska sätta ihop det, och det kan bli att jag börjar prata om flera olika saker samtidigt, säger han.
Tacksam mot skolan
Elliot beskriver en tacksamhet mot skolan som har hjälpt honom, och som har fått honom att förstå.
– Nu har jag en mycket större bild, vilket känns tryggt. Tidigare har jag vetat att jag har varit annorlunda, men inte speciell. I skolan har man ibland varit lite besviken och fundersam, och tänkt att ”jaha, det var inte mer än så här”.
– En stark drivkraft för mig är att konstant hämta in mer information, gå på djupet och lära mig mer. Det har jag möjlighet till nu. Exempelvis är de berikningslektioner vi har haft, där vi har varit ett antal elever som har träffats och delat kunskaper i olika ämnen, något som verligen har varit utvecklande och motiverande.
Ska bli politiker
Till hösten väntar alltså det Samhällsvetenskapliga programmet på Vimmerby gymnasium för Elliot.
– Pernilla (Begu) har gett information till gymnasiet, och om det inte funkar ska de kontakta Vimarskolan så de kan hjälpa till. Det är oerhört skönt att veta att man har 100 procent stöttning i ryggen, säger Elliot Fridell.
Vad drömmer du om i framtiden?
– Att bli politiker. Att få lära mig nya saker, få prata och att vara med och påverka.