Runt 130 biljetter hade redan gått som förköp och i parken fanns det möjlighet att köpa sig en plats. Sören Berggren från arrangerande Vimmerby Bowlingklubb räknade med att det totalt blev mellan 160 till 180 personer som kom.
– Det är 17 personer i bandet och så Anna (Häll) och Erik (Linder) som sjunger. Våra små loger räckte inte till. Vi satte på en avskärmning, skrattade Sören och visade den avdelade bortre delen av lokalen där skynken satts upp som runt ett backstageområde.
Stilfulla i svart med orange inslag i kläderna inledde Carefree Big Band med den mest klassiska av storbandslåtar; Glenn Millers ”In the Mood”. Som annonserat blev konserten en resa mellan de traditionella croonerlåtarna som ”Fly Me to the Moon” och ”The Lady is a Tramp” till storbandstolkningar av ABBAs ”Dancing Queen” och Oasis ”Wonderwall” för att nämna några.
Omväxlande scener
I pausen mellan seten fick vår tidning en pratstund med Anna Häll och Erik Linder som berättade om samarbetet med Carefree Big Band och hur man sätter repertoaren.
– Det roliga är att bandet är ett eget band och så gör de saker med gästinstrumentalister eller med gästvokalister som Anna och jag. Initiativet till den här konserten kommer från bowlingklubben i Vimmerby som jag har koppling till. Sören från klubben har sett Carefree förut och tyckte det skulle vara så kul om de kunde komma hit, inledde Erik Linder.
När de uppträder med Carefree Big Band blir det omväxlande scener, från Finlandsfärjor till privata fester eller för föreningar.
– Ibland gör jag tio, tolv uppträdanden med bandet per år och ibland blir det färre, tillade Anna.
Hur väljer ni låtarna? Är det bandet som bestämmer eller har ni någon input?
– Jag tror att bandet väljer mycket när de arrangerar och så anpassar de till exempel efter Eriks tonart och sådär, svarade Anna och Erik fortsatte:
– Skulle säga att det är fifty – fifty. De har låtar de tycker är kul och så får vi in några vi tycker är roliga.
Och var det några låtar ni fick igenom för den här kvällen?
– Jag är ju svag för Michael Bublé och hans ”Everything” men också Paul Ankaarrangemangen, berättade Erik. Anna som älskar Gladys Knight hade sin favorit:
– Hennes Bondlåt ”Licence to Kill”! Den kan man göra när man har sittande publik. Annars vill folk ha lite mer upptempo.
Stefan Härnström