86 rapporter hann det bli för SEB och ytterligare runt 40 på Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet innan 62-årige Håkan Frisén sätter punkt för en spännande och händelserik karriär, där han jobbat med att förutspå konjunkturen i mer än tre decennier.
Han har varit rådgivare åt hela fyra finansministrar under sina sex år på finansdepartementet med start på Kjell-Olof Feldts tid 1989, förutspått både den ekonomiska kraschen i mitten av 90-talet och den ekonomiska situation världen befinner sig i nu.
– Makroekonomiska prognoser blev viktigare med rörlig växelkurs efter kronans fall 1992 då Riksbanken byggde upp en helt annan kompetens. Både prognosresurserna och kommunikationsförmågan ökade när inflationsmålet väl lanserades och EU-medlemskapet 1995 krävde regelbundna stabilitetsrapporter.
Sedan dess har förmågan att ta tag i kriser varit bättre, anser han.
– Penningpolitiken har samtidigt varit ganska extrem vid flera tillfällen. Det har varit en, ska vi kalla det, lek med elden i svensk ekonomisk politik, säger Håkan Frisén, som nyligen gjorde en sista resa till landets SEB-kontor för en som banken kallar det ”avskedsturné”, där sista rapporten presenterades.
Tyngdpunkten på nationalekonomi
Det tog annars ett tag innan Håkan Frisén slog in på ekonomi. Efter studenten från Naturprogrammet på Stålhagsskolan, nuvarande Hultsfreds gymnasium, och lumpen föll valet på Tekniska högskolan i Linköping.
– När jag tagit examen och jobbat en tid på Universitetet i Linköping började jag få upp ögonen för nationalekonomi så det blev en vända i Lund också med bland annat doktorandstudier. Jag avslutade med att skriva en uppsats om sambandet mellan budgetunderskott och inflation som fick en del uppmärksamhet och nog fungerade som inträdesbiljett till finansdepartementet våren 1989, berättar han.
Sedan dess har det varit hans huvudsyssla att spana runt hörnet i ekonomin.
– Mest stolt är jag över att vi på SEB låg väldigt rätt från augusti 2007 till Lehmankraschen hösten 2008. Vi sa ”det här kommer inte att sluta bra”, säger han och fortsätter:
– Vi var tidigt ute med att finanskrisen var mer allvarlig än vad andra trodde. En bidragande orsak var att vi satt nära räntemarknaden och hade en känsla för hur den mådde mer i detalj.
Rädslan uppstod snabbt
Däremot trodde han och kollegorna på SEB inte att fjolårets inflationsvåg skulle komma till Europa på det sättet som den gjorde. Inte så länge lönerna inte spårade ur och så länge inflationsförväntningarna var väl förankrade.
– I slutet av 2021 började många företag larma om att en kraftig inflationsimpuls var på väg. Men nästan alla prognosmakare valde att inte ta detta på fullt allvar, vilket onekligen var ett misstag, erkänner Håkan Frisén.
– Efter nästan 30 år med låg inflation hade man blivit ganska vaccinerad mot den här typen av anekdotiska rykten och det var väl därför vi hade svårt att tro att det verkligen skulle gå så här.
Inflationen fick varaktigt fäste
Håkan Frisén menar att Europas centralbanker länge hade en rädsla för att göra om misstaget från 2008, då de höjde räntor på grund av en utbudsdriven energichock och på så sätt hamnade fel.
– När inflationsuppgången blev så bred och kraftig under 2022 uppstod i stället en rädsla för att 1970-talets misstag skulle göras om med en alltför mjuk ekonomisk politik som bidrog till att inflationen varaktigt fick fäste. Jag tror dock att den rädslan är överdriven och att det nu finns en risk för att räntehöjningarna går för långt. Den allra senaste tiden problem för vissa amerikanska och europeiska banker är en illustration på vilka faror som lurar i vassen när man höjer så här kraftigt. Detta har dock redan lett till att förväntningarna på ytterligare höjningar skruvats ned kraftigt. Detta gäller även för Riksbanken och jag tror att vi nu är mycket nära räntetoppen, säger Håkan Frisen.
Tiden i Rockparty viktig del i livet
Dagen efter pensioneringen träffar vår tidning Håkan Frisén på en för honom betydelsefull plats i Hultsfred. Han har spelat schack sedan han var ung och ingår fortfarande i schackklubbens seniorlag. En annan viktig del av hans liv är tiden i Rockparty.
– Rockparty och musiken generellt har bidragit till att stärka banden med Hultsfred genom åren och så är det fortfarande. Under festivalåren hände det väl också att vi diskuterade utsikterna för dollarn och pundet för att tajma in gageutbetalningar i utländsk valuta. Det är dock oklart vilken nytta jag gjorde eftersom valutaprognoser är bland det svåraste som finns
Händer det att du spanar efter konjunktursignaler när du går i Hultsfred?
– Inte direkt i Hultsfred, men vakansgraden bland butikerna på Hornsgatan i närheten av där jag bor har jag haft koll på genom åren. De klassiska exemplen, som att Gunnar Sträng räknade godståg och att Ludvig Svenssons gardinfabrik var Olof Palmes favoritindikator var dock mest politiska försök att försöka ta tillbaka makten över spåkulan från tjänstemännen.
– Men, tillägger han, det hindrar inte att jag som prognosmakare lyssna på vad företagskunderna på allt ifrån stora företag i Stockholm till små företag runt om i landet har att berätta.
Handlar om att lägga pussel
Håkan Frisén nämner också fraktpriserna som en bra indikator under den pågående krisen. Annars menar han att mycket handlar om att lägga pussel.
– Det finns mycket att hämta i tidiga led, säger han och nämner råvarupriser och olika enkätsvar från företag och hushåll som två exempel.
Samtidigt vill han understryka att det blivit farligt att övertolka enskilda signaler. Förklaringen: det går så många olika trender samtidigt i ekonomin numera.
– Det gäller att bevara kylan som prognosmakare, för det kan uppstå chocker inom en viss bransch, som aldrig får några generella effekter. Jag skulle säga att det blivit svårare att göra ekonomiska prognoser sedan jag började.
Läs också: Hultsfredssonens sista konjunkturrapport – spår att Kalmar län får det tuffare