Forskare från Vimmerby får 15 miljoner: "Helt makalöst"

Vår tidning har tidigare berättat om Jenny Mjösberg, 43, från Vimmerby när hon fått Göran Gustafssonpriset på sex miljoner kronor samt när hon fick en miljon kronor för att undersöka cellers roll vid icke-allergisk astma.

Det är dock ingenting mot det som nu sker. Nu står det klart att Vimmerbyforskaren är årets mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora Forskningsanslag på hela 15 miljoner kronor till sin forskning om unika cellfynd som kan minska lidandet för personer med svår astma. 

Anslaget kommer att delas ut i dag på Oscarsteatern i Stockholm av H.K.H. Prins Daniel, som är hedersordförande i Hjärt-Lungfondens styrelse.

– Hjärt-Lungfonden är en stor finansiär av forskning kring astma och jag söker olika typer av medel. Jag fick deras projektanslag för några år sedan och nu har jag sökt det stora anslaget för andra gången. Den här gången gick det vägen. Hjärt-Lungfondens största anslag är en stor satsning som de gör på en enskild forskargrupp i tre år. Man delar ut det till ett ambitiöst och innovativt projekt och det blev vi i år, berättar Jenny Mjösberg.

Forskaren från Vimmerby har en grupp på Karolinska Institutet som arbetar med immunologi.

– Vi forskar om immunsystemet och vävnader i kroppen, hur det fungerar i kroppen, vad som händer med inflammationer i lungan. Jag tycker att lungan är väldigt intressant och man utsätts för mycket i lungorna. Det är virus, bakterier, inflammationer och bland annat astma, som är en vanlig sjukdom. Tio procent av befolkningen i Sverige har en astmadiagnos, även om astman oftast är ganska mild. Det är bara fyra till fem procent av alla astmatiker som har svår astma, men då är det väldigt besvärligt och farligt. Då forskar vi med olika tekniker och gör det tillsammans med klinika forskare.

Hur kom du in på just astma?

– Det kommer från immunologins håll. När jag forskade i Amsterdam mellan 2010 och 2012. Vi forskade om immunceller och hur det kunde ha en viktig roll. Efter det har jag fortsatt forskat om celltyperna. Det som är unikt med studien är att vi kan undersöka immunsystemet i luftsystemet hos patienter med astman. Det vi kan göra nu är immunologiska undersökningar i luftvägarna hos den med astma.

Vad hoppas ni ska komma ut ur det här?

– De här pengarna går bland annat till löner för kliniska forskare och forskare i labbet. Vi gör analyser som kostar väldigt mycket pengar. Å andra sidan kommer väldigt mycket data ur det här. Det vi ska uppnå är en ny förståelse för inflammationen i lungan av astman och vad som händer när man behandlar de som har svår astma med biologisk behandling. Dessa vet man ganska lite om och nu ska vi göra de studierna, hitta immunologiska sätt att kunna förutspå vilka patienter som kommer svara bra på behandlingen. För dem är det stora problemet att det finns flera olika typer av behandlingar och att man inte vet vilken man ska välja. Mycket handlar om att hitta sätt att förutspå vem som kommer svara på vilken behandling.

"Helt makalöst"

I Jenny Mjösbergs grupp, som jobbar med olika projekt, ingår cirka 15 personer. Att hon nu får det här stora anslaget från Hjärt-Lungfonden beror på att forskarna upptäckt en specifik cell som tros spela en stor roll vid icke-allergisk astma. Genom att nu undersöka dessa celler vidare finns möjligheter att optimera användandet av läkemedel och minska lidandet för personer med den svåraste astman.

Det är omkring 800 000 personer i Sverige som lever med astma. Cirka 40 000 av dessa lider av svår astma, som orsakar stort lidande för individen. 

– I Sverige lever många med svår astma och det saknas idag botande behandling. Jenny Mjösbergs forskning har potential att optimera användandet av läkemedel och minska lidandet för de här personerna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Jenny Mjösberg kunde knappt tro att det var sant när hon fick samtalet.

– Det är helt makalöst och jag gick inte att tro på först. När de ringde så var jag lite sval. Jag satt i möte och sa att jag fick ringa upp senare. Jag tänkte att det var något krångel med någonting, säger hon och skrattar:

– Det här beskedet är en kvalitetsstämpel på vår forskning och visar att Hjärt-Lungfonden tror på det här. Det är inte bara en pengainjektion utan också en energiinjektion för oss. Man tror på oss och att vi kan göra det här, och det ger stor energi till hela gruppen. Även om jag frontar det här så är vi ett stort gäng som gör det tillsammans och det krävs en enorm insats från många personer. 

"Vimmerby känns jättehemma"

Jenny Mjösberg gick på dåvarande Stångådalens gymnasium i barndomsstaden Vimmerby. 

– Jag gick naturvetenskaplig linje och tyckte det var väldigt roligt med biokemi. Jag sökte mig till Kalmar högskola för att läsa biomedicinsk kemi och läste där i tre år innan jag flyttade till Linköpings universitet för min magisteruppsats. Då började jag intressera mig för immunsystemet och i Linköping blev det mer kliniskt. Med vävnadsprover och blodprover hos patienter började det kännas mer relevant. 

Efter det doktorerade hon och var kvar i fem år. Hon ville forska vidare och flyttade till Amsterdam.

– Det blev en fantastisk tid i Amsterdam med viktiga upptäckter, som lade grunden för ett nytt forskningsfält. Därefter ville jag tillbaka till Sverige och fick möjlighet att bygga upp en forskargrupp på Karolinska sedan 2013. 

Hur är relationen till Vimmerby i dag?

– Jag har levt längre borta från Vimmerby än jag levt i Vimmerby, men det känns ändå väldigt mycket som hemma fortfarande. Jag har kvar hela min familj där, syskon och syskonbarn. Jag har blivit moster många gånger om och åker hem så fort jag hinner och kan. Det blir allt för sällan om jag fått bestämma själv, men det känns alltid jättehemma när jag gör det.