Annons:

Brunegård: Jag känner oro för mödravården

Kristdemokraten Gudrun Brunegård är orolig för mödravården i den norra delen av länet. Foto: Jakob Karlsson

Brunegård: Jag känner oro för mödravården

I höstas var det stor fokus på bemanningssituationen i landstinget. Ett sjuttiotal vårdplatser hölls stängda för att man inte kunde bemanna med sjuksköterskor.

Annons:

I den kristdemokratiska landstingsgruppen arbetade vi fram ett program med tolv punkter för hur landstinget ska bli mer attraktivt som arbetsgivare. Det handlade exempelvis om lön efter ansvar och kompetens, arbetsmiljö, med rimlig arbetsbelastning, rätt till vila och återhämtning och möjlighet till löneutveckling och karriär.

8820 personer skrev under vår namninsamling om att höja sjuksköterskors, barnmorskors, röntgensjuksköterskors och biomedicinska teknikers status.

Nu kommer mycket oroande signaler gällande mödravården i norra länsdelen. Sju av arton barnmorsketjänster kommer inom kort vara vakanta inom mödravården och ytterligare ett antal inom förlossning, BB och gyn.

 Skulle drabba utsatta grupper

Bristen på barnmorskor är i norra länsdelen så stor att man diskuterar om man ska kunna ha mödravårdsmottagning i alla kommuner i fortsättningen. En sådan åtgärd skulle sannolikt främst drabba socioekonomiskt utsatta grupper, med risk att graviditetskomplikationer inte upptäcks i tid, vilket kan öka risken för både mamma och barn.

Välutbildade blivande mammor med god inkomst tar sig förmodligen till mödravården, även om den finns i grannkommunen.

Skolornas studiebesök riskerar att strykas helt, när man tvingas prioritera. Det är för många ungdomar det första besöket, då man får möjlighet att bekanta sig med miljön och bygga det förtroende som behövs för att vid behov veta vart man kan vända sig med frågor om sin kropp och sin sexualitet. Man ser också svårigheter att klara av de gynekologiska cellprovskontrollerna.

 Fått den lön hon nekades

Mitt i denna akuta krissituation, med kraftigt ökad arbetsbelastning för de barnmorskor i norra länsdelen som finns kvar, vore det inte orimligt med ett lönepåslag. Det tycks dock inte finnas någon sådan tanke om strategiska lönesättningar.

Istället har nu en barnmorska fått tjänst i södra länsdelen, med den lön hon nekades i norra länsdelen.

Detta är mycket oroande. Hur ska landstinget klara av att bemanna nödvändiga funktioner, när medarbetarna inte bemöts med större respekt? Hur kan det vara rimligt med olika lönepolicy i samma län?

Hur många kvinnor ska riskera att inte få en tidig livmoderhalscancer upptäckt om man inte kallar till cellprovskontroll?

Hur många ungdomar ska riskera en sämre sexuell och reproduktiv hälsa, om man inte får chansen att göra studiebesök på ungdomsmottagningen, som för många ungdomar är den första kontakten? 

Annons:

Gästskribent

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt