DEBATT: Idag är känslan att kommuner ser landsbygden som ett ”slukhål”

Idag är känslan att kommuner ser landsbygden som ett ”slukhål” av resurser och en belastning för samhället. Landsbygden är en tillgång! Vid pandemin sattes verkligen samhället på prov och ”stadsbor” flyttade ut till sina fritidsboenden på landsbygden. Då förstod man vikten av småskalighet och närheten till naturen var en ”Lisa” för själen.

Uppenbarligen var landsbygden bra att ha i kristider! Både med tanken på att inte fösa ihop (fysiskt) stora grupper av människor och för den psykosociala hälsan hos befolkningen. Kan vi inte dra lärdom av detta och satsa på landsbygden i stället för att avveckla den!?

Det effektivaste sättet att avfolka landsbygden är att börja med att lägga ned skolan och därefter barnomsorgen. Sedan går det med automatik … Ingen inflyttning av barnfamiljer. Husen som blir till salu säljs till medelålders (55+) personer och som fritidsboende. 

Detta förfarande gynnar inte landsbygden, som skall leva, men det gynnar skolbudgeten kortsiktigt.

*

Alternativet är att satsa på barnomsorgen och skolan. Få unga barnfamiljer att våga flytta ut från centralorten. Sprid budskap om att kommunen satsar på landsbygden i stället. I dagsläget är det fullt på förskolan i Gullringen. 2-3 barn har blivit nekade förskoleplats. Det verkar ju finnas ett intresse och underlag för att fylla på med barn. Tag vara på det!

De positiva effekterna av att bo på landet är många. Förhoppningsvis gör det de unga till trygga och sociala samhällsmedborgare.

Det finns ju även ett alternativ att skjutsa skolbarnen från centralorten till Gullringen t ex. Det är ju lika långt till Gullringen som från Gullringen!

Man borde satsa på dem som är framtiden det vill säga, barnen och ungdomarna. Gammal klyscha men ack så sant!

Jag bor själv i en avflyttningsort och har gjort resan med skolnedläggning och därefter nedläggning av förskolan. Det är ingen positiv resa!

*

Vi köpte ett fritidsboende för 23 år sedan i Björkfors. När vår son skulle börja skolan tog vi beslutet att flytta till Björkfors från Norrköping eftersom det fanns en fungerande skola här! Nu är både skolan, fritids och förskolan nedlagda sedan många år. De hus som har sålts har köpts för att användas som fritidsboende. Det ena efter det andra huset ”slocknar”. Men när pandemin härjade då lyste det i många stugor och hus.

Rid på vågen efter pandemin!

Människor vill tillbaka till det småskaliga, nära och trygga miljön som oftast landsbygden kan erbjuda. Men då måste det finnas förutsättningar och en framtidstro och INTE ett mörkt orosmoln som hänger över framtiden!

Vid pennan
Marie Jedberger för Gullringens Bygdeförening