Därför är en växande och välskött skog inte ett problem som politiken ska begränsa. Den är en förutsättning för klimatomställningen, beredskapen och ett fortsatt svenskt välstånd.
Debatten om skogen har ändå kommit att handla allt mer om hur mycket som ska undantas från brukande. Produktion framställs ibland som motsatsen till miljöhänsyn. Det är ett missförstånd.
Det svenska familjeskogsbruket visar att produktion, naturhänsyn och långsiktighet kan förenas. Skogsägare återplanterar efter avverkning, vårdar sina bestånd och skapar de resurser som kommande generationer ska leva av. En skog som växer binder kol samtidigt som träprodukter kan lagra kol och ersätta mer klimatbelastande material.
*
Kristdemokraterna vill därför införa ett nationellt mål om ökad skogsproduktion. Ett sådant mål behövs för att produktionen ska väga tyngre i myndigheternas avvägningar och för att Sverige ska kunna ta vara på skogens fulla potential. Det handlar inte om att avskaffa naturhänsynen. Det handlar om att återupprätta balansen i den svenska skogspolitiken.
Skogsbruket bör också klassas som samhällsviktig verksamhet. Stormar, bränder, krig och andra kriser visar hur beroende ett samhälle är av inhemsk produktion, fungerande transporter och tillgång till energi och byggmaterial. Skogsenergin och de träprodukter som krävs för bostäder, vård, transporter och försörjning måste få en tydligare plats i Sveriges beredskapsplanering.
Samtidigt behöver Sverige en långsiktig strategi för bioekonomi, träbyggande och export. Vi har råvaran, kunskapen och industrin. Men politiken måste skapa stabila villkor som gör att företag vågar investera i nya produkter, produktionsanläggningar och arbetstillfällen. Det kräver också fungerande infrastruktur.
*
Mycket av virket börjar sin resa på en enskild väg långt från motorvägar och större järnvägsstråk. Om bron inte håller, vägen saknar bärighet eller underhållet uteblir spelar det liten roll hur efterfrågad råvaran är. Därför behöver investeringarna i bärighetsförstärkningar, broar och enskilda vägar öka.
Klassningen av enskilda vägar måste dessutom vara tillförlitlig och rättssäker. Biometrias arbete med vägklassning bör därför kvalitetssäkras av Skogsstyrelsen. Felaktiga bedömningar kan få stora konsekvenser för både markägare, transportörer och industri.
Det finns en tydlig skiljelinje i svensk skogspolitik. Antingen betraktar vi skogen främst som ett område som ska regleras, begränsas och undantas – eller som en förnybar resurs som genom aktiv skötsel kan skapa både höga naturvärden och växande välstånd. Kristdemokraterna väljer den senare vägen.
*
Sverige har inte blivit rikt trots att vi har brukat skogen. Skogen och människorna som vårdat och förädlat den är en viktig del av förklaringen till att vårt land har kunnat bygga välfärd, infrastruktur och industri. Nästa steg är att göra Sverige ledande i den växande bioekonomin.
Då måste politiken våga tala om produktion, lönsamhet och konkurrenskraft – inte enbart om begränsningar. En skog som brukas växer. En skog som växer skapar jobb, binder kol och bygger framtid.
Carl-Wiktor Svensson (KD),
riksdagskandidat, Kalmar län