Krönikören Micael Glennfalk om konsekvenserna av det höga elpriset.
Hur länge klarar man full sysselsättning med dagens elkostnad? Vad händer om man får dra ned på verksamheten? Kommer utländska konkurrenter ifatt? Tar de jobben? Tar de medarbetarna? Tar de innovationerna? Tar de kunderna?
Att vänsterblocket i svensk politik, som nu får stöd av centern, inte förutsåg framtiden när man med hjälp av avgifter och skatter gjorde kärnkraften ”dyr” och därmed kunde avveckla reaktorer i både Oskarshamn och Ringhals står alldeles klart. Notan är skickad till svenska skattebetalare.
Elproducenterna gör rekordvinster – elen kostar ju inte mer att producera nu än förut, undantaget fossilbaserad produktion – och politikerna tänker ta en del av överskottet för att skicka ut som bidrag. En konstig ordning, kan tyckas.
Vad ligger egentligen bakom miljöpartiet och sossarnas strategi att straffa ut kärnkraften med skatter och avgifter? Man vill favorisera vindkraften före kärnkraften, som också är hållbar men ännu inte förnybar. Problemet är att det inte alltid finns vind att tillgå.
Ja, vindkraften blir för dyr i jämförelse. Professor Lars Bergman, tidigare rektor för Handelshögskolan, går i en ny rapport (refererad i Tidningen Näringslivet) igenom de utmaningar Sverige har för att lösa energiförsörjningen.
Vindkraften har flera problem: omdebatterade tillståndsprocesser som gör det svårt att bygga, stillestånd när det inte blåser och därmed skyhöga elpriser, och när det blåser mycket blir elpriset lågt. Ökar vindkraftens andel av elproduktionen ökar också dess problem i totalen.
Hur fungerar det i ett industriland som behöver ett jämnt och högt flöde av el? Hur fungerar det för Ljunghälls och STG om de ena dagen har el till skyhögt pris, och kanske ransonerad, och andra dagen till lågt pris? Ska jobbarna kolla väderrapporten innan man går till jobbet?
Svensk industri behöver planerbar elförsörjning över tid. Kärnkraften är den lösning som kan ge det. Småskaliga modulära kärnkraftverk kan bidra till leveranssäkerheten i södra Sverige. Samtidigt måste ledningar byggas ut från norr till söder. Elen var än den produceras ska kunna nyttjas i hela landet.
Solenergi bör släppas loss och incitament bör skapas för att allmänheten ska intressera sig för egen produktion. Det behövs inte mycket för att det snabbt ska kunna komma igång i bred skala.
***
Brott och straff kommer högst på väljarnas intresselista just nu. Facebook och sociala medier är nedsmetade med inlägg för eller emot höjda straff, samtidigt som media varje dag rapporterar nya skjutningar. Allt yngre tonåringar har lärt sig skjuta mot människor.
Intressant är att vänstern påstår att höga straff inte hjälper förövaren, eller är avskräckande, även om sossarna kommit längre i sin insikt om att offret behöver upprättelse och medborgarna behöver säkerhet och trygghet. Vilket blir följden om förövaren sitter bakom lås och bom.
Konstigt att de som är emot högre straff inte föreslår sänkta straff? Om nu straff inte hjälper, varför ha några straff alls? Kan vi inte bara säga ” du har förtjänat 5 års fängelse men eftersom vi inte tror straff hjälper dig, eller samhället i övrigt, så behöver du inte sitta inne”.
Och böter är också ett straff. Varför utdöma höga böter för fortkörare och felparkerare om straff inte hjälper? Eller är det så att tre års fängelse hjälper, men inte sex år, eller tio år?
Det finns något motsägelsefullt i vänsterns resonemang.
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.