De blev utan tusenlappen: "Vem ska vi rösta på om tjänstemännen bestämmer?"

Det var i våras som kommunstyrelsen tog beslut om att tillskjuta 1,5 miljoner kronor extra till 2022 års lönerevision. Budskapet då från de styrande i kommunen var att alla undersköterskor och omsorgsassistenter, med utbildning, skulle få 1 000 kronor extra i månaden. 

Satsningen möttes förstås av stor glädje från de anställda. De flesta av dem cirka 15 personer som jobbar som personliga assistenter i kommunen uppfyllden nämligen kriterierna genom att vara utbildade undersköterskor eller omsorgsassistenter.

– I våras när lönebeslutet kom blev vi väldigt glada. "Nu får vi äntligen en tusenlapp extra" liksom och vi var som sagt glada för det, säger de personliga assistenterna Gunnel Larsson och Jenny Edberg. 

Men så blev det alltså inte. Förvånade fick de beskedet att ingen av dem skulle få någon extra lönehöjning.

– Vi fick veta att det här inte gällde oss personliga assistenter. Vi tillhörde en egen box fick vi höra och när de räknade ut vår medellön tyckte de att vi låg för högt. De jämförde oss med vaktmästare och hantverkare och därför ändrade HR det här beslutet. Vi tycker att det måste vara fel. Vi tillhör socialförvaltningen som alla andra.

Hur reagerade ni på det?

– Jag har jobbat i kommunen sedan 1991 och inom vården sedan 1978. Plötsligt är jag inte med i gruppen. Det här var en liten tröst för alla, men så lämnas vi utanför. Det är väldigt orättvist, säger Gunnel Larsson.

"Vill man undvika"

De båda tog då kontakt med kommunalrådet Jacob Käll (C), men fick beskedet att uppdraget att ordna det här gått till HR. 

– Vi hade köpt det om vi fått en rimlig förklaring, men alla skulle ju få det här. Alla utbildade i alla fall. Det var ju vad de tog beslut om. Vi har försökt att prata med HR, men de gör sig okontaktbara. Vi får inte ens ett bemötande. 

I kommunstyrelsen ville S, V och SD att tusenlappen skulle gå till alla inom omsorgen, men det röstades ned av övriga partier och endast de med utbildning skulle få. Men det har Gunnel Larsson, Jenny Edberg och merparten av deras kollega. 

– Facket bryr sig inte heller om oss. De säger att vi får slåss om det till nästa lönepåslag men då har vi redan gått back 12 000 kronor. Det känns som att man slåss för arbetsskor bara. 

Och det skapar en onödig konflikt?

– Ja, precis. Det vill man undvika, men till slut blir det så. Man tappar lite sugen eftersom vi kommer efter alla andra. Vad händer nästa gång? Är vi i samma box då också? När ska vår box tillhöra något? 

"Vad ska vi rösta på?"

De båda känner nu, eftersom politiken sagt att tusenlappen ska gå till all utbildad personal, att de inte vet vem de ska rösta på. 

– Vad ska vi rösta på? Vi känner inte att det är någon idé att rösta när det är tjäntemännen som styr. Hade jag varit politiker hade jag inte blivit nöjd om tjänstemännen inte följt det här. Därför känns det som att det kvittar vad man röstar på. Det känns som att kommunen är tjänstemannastyrd. Det är HR som har valt att åsidosätta oss.

Anna Nilsson är HR-strateg i Vimmerby kommun och arbetar med just lönefrågor. Hon besvarar våra frågor per mejl.

"Som en del av de aktiva åtgärderna i diskrimineringslagen ska vi som arbetsgivare årligen genomföra lönekartläggningen för att upptäcka och åtgärda ev osakliga löneskillnader beroende på kön. Anledningen till lönesatsningen på 1000 kr till omsorgsassistenter var pga att vi i lönekartläggningen upptäckte en osaklig löneskillnad mellan den kvinnodominerade yrkesgruppen jämfört med jämförbar mansdominerad grupp", skriver hon i ett mejl.

Hur kommer det sig att de är här personliga assistenterna är i en helt egen box?

"I lönekartläggningen värderas respektive befattning utifrån ett antal frågor kopplade till ex. utbildning, ansvar i tjänsten, arbetsmiljö mm. Således hamnar medarbetare med olika befattningar i olika "boxar" i lönekartläggningssystemet. När vi jämför löner jämför vi medianlöner på grupperna. I det arbetet tittar vi inte på enstaka individers löner".

Kan ni förstå att de känner sig lurade på konfettin?

"I exemplet omsorgsassistenter och personliga assistenter är båda grupperna kvinnodominerade och värderas lika/snarlikt. Men när vi jämför medianlön med jämförbar mansdominerad yrkesgrupp finns ingen osaklig löneskillnad mellan den mansdominerade gruppen och gruppen personliga assistenter, så som det gjorde mellan gruppen omsorgsassistenter och den mansdominerade gruppen. Därför gjordes en satsning på omsorgsassistenter. Vi har arbetat med lönekartläggning under en del år nu och snarlika satsningar har gjorts tidigare för att räta ut felaktigheter i lönestrukturen", skriver Anna Nilsson.

Vad tänker du om att de hade reagerat så hårt på det här?

"Det är givetvis tråkigt om man har uppfattat att man skulle få del i satsningen och sedan blev det inte så. Inför en snarlik satsning behöver vi så klart vara så tydliga som vi kan med orsak till satsningen och vilka gruppen den ska komma till del. Men det viktiga att ha med sig är att satsningen är en del i att arbeta med jämställda löner och att rätta upp när det uppmärksammas osakliga löneskillnader, så som vi ska göra enligt diskrimineringslagen, och att det inte är en värdering av enskilda individer", skriver Anna Nilsson.