När SM i Fotografi avgjordes i Alingsås i går var det med två lokala fotografer i finalen. I år var det det största deltagandet någonsin med över tusen inskickade bidrag.
Medan Johanna Sivertsdotter ställde upp för femte gången, var det premiär för Ulrika Hemmingsson.
– Första året fick jag tre Honourable Mention Diplom och var helt hänförd, vi skrek här hemma som om jag vunnit världsmästerskap eller något, berättar Johanna Sivertsdotter, som främst fotar natur, kreativa porträtt och skapar Fine Art.
Hann berätta för pappa
Det gav förstås blodad tand, så tävlandet har fortsatt sedan 2019. I år klev en Vimmerbyfotograf till in i SM, Ulrika Hemmingsson som fick med två bilder i finalen, en i kategorin naturfotografi landskap och en i fineart. I den sistnämnda tävlade också Johanna med två bilder.
Beskedet att Johanna Sivertsdotter gått till final kom den 18 augusti, samma dag som hennes pappa dog.
– Jag satt på vak hos pappa när jag fick beskedet att jag gått till final så jag hann tala om det för honom innan han gick över till regnbågensland, säger hon.
Totalt tio diplom
När de internationella domarna slutligen enats om ett resultat kom Johannas Forgive Me på en femteplats med 81 poäng och ett Merit Diplom. Totalt tio diplom blev det för hennes tolv inskickade bidrag.
– Forgive me är en känsloladdad bild. Den bygger på känslor som sorg, svek och känslan av att inte räcka till och att ha för mycket runtomkring sig och dölja det bakom en mask, berättar hon om motivet.
Hur känner du nu, med en femteplats?
– Jag är stolt och tacksam över min placering och kämpar vidare mot nya utmärkelser till nästa år. Det som jag tycker är svårast är att välja bilder att skicka. Jag har så många men måste sortera och prioritera rejält när det är dax att skicka in bilderna till SM. Jag försöker tänka lite vad som kan väcka andras intresse och gillande och att mina bilder förhoppningsvis ska sticka ut. Själv gillar jag lite udda bilder som skapar känslor och berättar en historia. Ibland går det udda hem och ibland inte.
Silver i första försöket
För Ulrika Hemmingsson blev det silver och 88 poäng för en närbild från naturen, eller macro som det heter – i första försöket.
– Det känns fantastiskt och overkligt att det skulle gå så bra, säger hon efter att ha fått en kväll och natt att landa i glädjebeskedet.
Jag vet att du varit på plats i Alingsås, hur var det att vänta på besked?
– Det var mycket nervös väntan vid prisutdelningen. Det har varit ett fantastiskt arrangemang. Trevligt och givande att träffa skickliga naturfotografer och kreativa och fantastiska porträttfotografer. Många är vana vid att tävla med bilder och man känner att de lägger ribban otroligt högt och är medvetna, minsta detalj och perfektionism uti fingertopparna. Från bildidé, fotograferande, redigerande och print.
Från hobby till yrke
Ulrika Hemmingsson har egentligen alltid haft ett intresse för att fotografera, som började med att hon gick med i en fotoklubb och började följa några duktiga fotografer.
– De senaste fem-sex åren har det blivit mer fotografering i samband med att jag skaffade mig en ny kamera, vilket öppnade nya möjligheter att ta bättre bilder på vilda djur.
Så här långt är fotograferandet bara ett fritidsintresse, men hon har en tanke om att ta det längre.
– Klart jag tänker att jag kanske skulle försöka sälja printar eller fota även arbetsmässigt. Det vore ju roligt att ha det som arbete, åtminstone delvis. Ingenting är omöjligt, tänker jag.