Annons:

Förvaltningschefen tror att skolfrågan kan komma upp igen i närtid

Förvaltningschefen Ola Karlsson tror att skolfrågan kan komma upp igen i närtid. Foto: Simon Henriksson

Förvaltningschefen tror att skolfrågan kan komma upp igen i närtid

Ingen skola, ingen förskola. Majoritetens besked var tydligt under onsdagen. Men hur länge är frågan död den här gången?
– Vi vet att vi om fem år har 116 elever färre i grundskolan jämfört med i dag, säger skolchefen Ola Karlsson.

Annons:

Utredningen som barn- och utbildningsförvaltningen tog fram visade att skolorna och förskolorna i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna kunde läggas ned för att spara pengar.

Alla elever och barn skulle få plats på andra enheter inom kommunen. Men det här väckte sylvass kritik i bygderna och efter politikernas rundtur i alla orter kom majoritetens besked på en pressträff under onsdagen.

Ingen skola och inte heller någon förskola avvecklas. Samtliga blir kvar. Vimmerby kommun ska nu ha fler skolor än sina grannkommuner, var budskapet från majoritetens företrädare. 

– Det är inte mycket jag som förvaltningschef kan säga. Politiken beställde en utredning och den har vi genomfört. Den ligger som grund för beslutet. Utifrån det har majoriteten kommit överens om att inte lägga ned någon förskola eller skola. För att kunna behålla nuvarande struktur behöver det tillföras mer medel och det är vad nämnden begär, men det ligger helt utanför mina händer, säger Ola Karlsson, barn- och utbildningschef i Vimmerby kommun. 

Mycket är oklart

Nämnden äskar nu 9,1 miljoner kronor från kommunfullmäktige för att kunna behålla den nuvarande skolstrukturen. Men några pengar finns inte, enligt kommunstyrelsens Helen Nilsson (S). 

Kan det här påverka er verksamhet på något annat sätt?

– Det finns för mycket som är oklart fortfarande. Det bygger på hur budgetramarna ser ut för 2025 och det vet vi inte ännu. Vi har en ny budgetmodell, prislappsmodellen, och det är ett nytt sätt att jobba med budgeten på. Jag har just nu inte en aning om hur ramarna kommer se ut förslagvis för 2025. Vi vet inte om vi får mer eller mindre. 

Räcker de här nio miljonerna som man nu äskar?

– Jag kan inte säga det, eftersom vi inte vet ramarna ännu. Skulle jag säga något vore det antaganden och det är för mycket som är oklart. 

"Det är politik"

Ola Karlsson vill inte kommentera vad han ser för för- och nackdelar med att den politiska majoriteten nu tydligt säger att kommunen ska ha fler skolor än sina grannkommuner. 

– Nej, det är politik. Nu har politiken sagt sitt och då är det upp till oss att genomföra det. Förvaltningen har att se till att lagar och förordningar uppfylls. Det kravet finns på alla våra skolor och förskolor och det är det vi får fortsätta att göra. 

Hur ser du på kvaliteten i de här fyra skolorna?

– Utredningen hade inget med kvaliteten att göra. Vi var tydliga i utredningen med att det inte var på grund av sämre kvalitet som vi tittade på de här skolorna. Det var för att det var ett litet antal elever som hade fått plats på andra skolor i kommunen. 

Tycker du att någon av de här skolorna hade varit mer motiverat att lägga ned?

– Det har jag inget svar på. 

Kan komma upp i närtid

Däremot ser Ola Karlsson en risk för att skolfrågan kommer upp i närtid igen. 

– Sannolikt, ja. Tittar vi på vår prognos för de barn och elever vi redan vet finns, så kommer vi om fem år ha 116 elever färre i grundskolan jämfört med i dag. Det är så den demografiska utvecklingen ser ut. Vi blir färre och färre, och strukturfrågor kommer alltid vara aktuella. Tittar man på exempelvis äldreäldre, så ser man även där att man behöver titta på strukturerna. Där handlar det om fler brukare, men vi blir just nu bara färre och färre. Det gör att frågan kan behöva belysas igen.

Många gånger har Peter Karlsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, återkommit till att det finns 700 tomma platser i kommunens grundskolor. Om fem år kan det alltså vara över 800.

– Det vi ser i prognosen är att de flesta av dem finns inne i tätorten. Det kan leda till att vi kan gå ur vissa tillfälliga lokallösningar. 

Det är framför allt Vimarskolan som ser ut att tappa elever över tid. I en intervju med Dagens Vimmerby berättade även Peter Karlsson att man nu ska titta på att ta fram riktlinjer för när en skola är för liten.

– Det är en fråga för politiken. Man kan ha åsikter om det, men vi har inte hittat någon som sagt att det finns en gräns för när en skola är för liten. Det handlar mer om att det blir låg kvalitet eller bristande kvalitet, men ingen har sagt var den gränsen går. Får vi ett sådant uppdrag så får vi ta oss an det.

Är det en svår uppgift?

– Det är en väldigt svår uppgift. 

Annons:

Simon Henriksson

simon.henriksson@dagensvimmerby.se

076 815 45 71

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt