Glädjebetyg ska bort – underkänt betyg ska skrotas

Under onsdagen överlämnades betygsutredningen till skolminister Lotta Edholm (L). Utredaren Magnus Henrekson föreslår en ny betygsskala och strypta möjligheter för skolor att sätta glädjebetyg. 

Dagens svenska betygssystem har kritiserats för att det lett till betygsinflation och orättvisa, då skolor sätter högre betyg än de borde. De nationella proven har inte heller fungerat som den riksmåttstock som det var tänkt. 

Enligt regeringens särskilda utredare är dagens betygssättning inte likvärdig och inte jämförbar mellan skolor. 

– Sverige sticker ut, säger Magnus Henrekson. 

Förslaget i utredningen är en ny betygsskala i grundskolan och gymnasiet på 1 till 10. Den skarpa gränsen för icke godkänt i dagens A-F-skala ska tas bort. 

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper, säger utredaren Magnus Henrekson.

Betyg 1-3 ska räknas med i antagning och urval till gymnasiet för att fler ska få behörig. På så sätt skrotas det underkända betyget F helt. 

Central rättning bör införas

Den nya skalan ska tolkas som att 1-3 motsvarar mindre godtagbara kunskaper, 4-5 godtagbara kunskaper, 6-7 goda kunskaper, 8-9 mycket goda kunskaper och 10 utmärkta kunskaper. 

Förra året fick 24 procent av niondeklassarna ett högre slutbetyg än de presterat på nationella prov i svenska och matte.

– Det finns stora och tydliga brister i betygssystemet som omöjliggör likvärdig betygssättning, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Nationella slutprov med central rättning bör införas, enligt utredningen. De nationella slutproven ska sedan utgöra 30 procent av elevernas slutgiltiga meritvärde. 70 procent av det slutgiltiga meritvärdet ska baseras på de betyg och resultat som läraren satt tidigare under terminen. 

Om en skola har ett högre genomsnitt på lärarsatta betyg än på nationella slutprovet ska betygen justeras ned.

– Det gör att skolans nivå kalibreras så det blir mer samma nivå för alla skolor i Sverige, säger Magnus Henrekson.

I nian ska externa nationella slutprov skrivas i fem ämnen och dessa är svenska, engelska, matematik, SO och NO. I gymnasiet ska man i slutet av utbildningen skriva nationella slutprov i fem till åtta ämnen beroende på vilket program man går.