Oskarshamnskillen Linus Andersson ska upp i rätten nu på förmiddagen.
Foto: Privat
Nu på förmiddagen stiger Oskarshamnaren Linus Andersson och journalisten Henrik Evertsson in i rättssalen på Ullevigatan i Göteborg.
Duon släppte i september 2020 en av årets mest uppmärksammade dokumentärer, “Estonia – Fyndet som förändrar allt”. En film där man gjort nya dykningar på en plats som är skyddad enligt lag. Duon har alltså åtalats för brott mot griftefriden, platsen där vraket finns är att betrakta som en gravplats.
Linus Andersson berättar att han ser fram emot rättegången, att det kommer att vara skönt när det är över. Men samtidigt så tycker han det är lite märkligt.
– Ja, jag kan väl tycka att åklagaren inte behövt åtala. Jag jobbar ju nära Haverikommissionen och Estoniagruppen om hur man ska kunna utreda mer. Då blir det lite märkligt med en rättegång, säger han.
Väckte stor uppmärksamhet
Det var i september 2019 som Linus Andersson och Henrik Evertsson och ett filmteam använde en dykrobot för att filma vraket. Filmen väckte stor uppmärksamhet och Henrik Evertsson belönades med Stora journalistpriset.
Linus medger de faktiska omständigheterna men förnekar brott.
– Jag känner mig inte skyldig, varken juridiskt, moraliskt eller etiskt.
Linus Andersson verkar inte särskilt störd över rättegången. Han har annat att tänka på. Två dagar senare, på onsdag, ska han frågas ut av riksdagsledamöter med hur man kan dokumentera Estonia på bästa sätt.
– Det har varit mycket debatt, mycket spekulationer efter dokumentären. Jag tycker inte vi förmedlar en uppfattning i vår film. Vad jag vill är att man nu går vidare.
Framstående journalister publicerade en debattartikel om olämpligheten av att ge Henrik Evertsson Stora journalistpriset, magasinet Filter ägnade en stor dela ett nummer till kritisera filmen.
– Men det där är bara tyckande och spekulationer, jag hoppas vi kommer ifrån det och börjar titta på fakta med nya utredningar och undersökningar, säger han.
Har 2020 varit ett omtumlande år?
– Ja, jag har blivit pappa. Ärligt talat så har inte Estoniafilmen påverkat mig så mycket. Jag såg att jag inte publicerat en enda grej om Estonia på mina sociala medier. Jag har många andra uppdrag.
Han blev kontaktad av holländsk polis igår som ville att han skulle komma ner direkt med min utrustning för att göra denna typ av dokumentation på ett undervattensområde där ett mordoffer hade blivit dumpat. Men rättegången kom emellan.
Kan använda sin expertis
Han hoppas nu på fortsatta utredningar runt förlisningen av Estonia.
– Jag har mycket kontakt med anhöriggruppen och jag försöka hjälpa dem så mycket som möjligt. Det gäller även Haverikommissionen. Jag kan använda min expertis om de behöver hjälp med en eventuell upphandling inför nya undersökningar.
Linus menar att det det finns mycket att göra.
– Jag har utrustning idag som kan klara millimeterupplösning. Den var inte med när vi gjorde dykningarna. Jag tänkte att den summan man betalade för att övervaka oss när vi gjorde dykningarna hade räckt till en hel undersökning.
Även om filmen och dokumentationen blev hyllad, så kunde det blivit ännu bättre.
– Precis där Estonia ligger finns ett mikroblager som ställer till det med sikt. Vi skulle egentligen gjort ett andra dyk på samma plats där vi hittade hålet. Men den andra dagen så var det alldeles för dålig sikt.