SKR: "Det kan bli konsekvenserna vid nekad ansvarsfrihet"

Dagens Vimmerby har tittat närmare på vilka konsekvenser Sveriges kommuner och regioner, SKR, anser att nekad ansvarsfrihet kan ge. 

Mest vanligt om en förtroendevald, en styrelse, nämnd eller beredning vägras ansvarsfrihet är att den eller de som vägrats ansvarsfrihet själva väljer att avgå från sitt uppdrag. Fullmäktige kan också formellt besluta om att entlediga den eller de som inte beviljats ansvarsfrihet. Fullmäktige kan också välja att ge den eller de som vägrats ansvarsfrihet fortsatt förtroende, men förena detta med tydligare direktiv. 

Fullmäktige kan också bedöma om en kommun har åsamkats sådan ekonomisk skada att ett skadeståndsanspråk ska väckas mot den eller de som vägrats ansvarsfrihet.

"Det har dock aldrig skett under den tid Sveriges kommuner och regioner följt ansvarsprövningen systematiskt", skriver man. 

Ingela Nilsson Nachtweij valde redan i oktober förra året att själv avgå från posten som kommunstyrelsens ordförande. 

"Jag har redan avgått som kommunstyrelsens ordförande, så revisorernas besked om ansvarsfrihet blir därför bara ett tillbakablickande. Hela grunden för beskedet är överspelat och utagerat, eftersom jag sedan länge tagit konsekvenserna och avgått", skrev Ingela Nilsson Natchweij i ett sms till Dagens Vimmerby på torsdagen. 

"Litet antal fall"

SKR skriver att i de allra flesta fall föreslår revisorerna att ansvarsfrihet ska beviljas. 

"I ett litet antal fall varje år väljer revisorerna att rikta anmärkning och/eller avstyrka ansvarsfrihet. Likaså är det ett fåtal fall varje år där fullmäktige väljer att vägra ansvarsfrihet och/eller rikta anmärkning", skriver SKR.

Sveriges kommuner och regioner är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner.