Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

  • Hillevi Hemfrid och Ingvar Edlund lyckades skörda 18,7 kilo potatis på en kvadratmeter. Hur långt det räcker i Odlingsakademiens potatisutmaning återstår att se. Foto: Stefan Härnström

  • Foto: Stefan Härnström

Odlingsakademien vill skapa trädgårdsintresse – vem vinner potatisutmaningen?

De senaste åren har allmänheten mer och mer uppmärksammats på att Sverige är väldigt sårbart när det gäller livsmedelsförsörjningen.

Annons:

Samtidigt är intresset för att odla egna grödor på frammarsch och i Leaderprojektet Odlingsakademien har man just nu en tävling för att uppmärksamma möjligheterna till stärkt lokal självförsörjning. Vår tidning besökte Hillevi Helmfrid och Ingvar Edlund utanför Locknevi för att få veta mer.

– Vi är 13 odlare som är med i Odlingsakademiens tävling som kallas Potatisutmaningen. Den går ut på att odla mest kilo potatis på en kvadratmeter, berättar Hillevi Helmfrid i Gårdspånga strax utanför Locknevi.

Hon visar upp sin tävlingsskörd av potatis och berättar att hon fått motsvarande 18,7 kilo på en kvadratmeter. Tävlingen började den 15 maj och sista dag för att ta upp knölarna är 1 oktober.

Grannen Krister Segergren som också är med i Potatisutmaningen kommer förbi och tittar nyfiket på skörden. 

Allvar i botten

Hillevi Hemfrid har odlat själv i många år. 

 – Marianne Käfer i Kristdala kom med idén till tävlingen och till att odla på höjden. Själv har hon odlat i en pyramid av olikstora ramar medan Hillevi använt en stapel av lika stora träramar på varandra. Istället för att kupa potatisen på vanligt sätt läggs successivt nya ramar på som fylls med mera jord, något som stimulerar knölbildningen.I botten av odlingsglädjen finns ett allvarligt tema som man vill belysa. Hälften av maten vi äter är importerad, men även den mat som produceras inom landet är beroende av importerade och fossilbränslekrävande insatsmedel så som drivmedel, maskiner, kemikalier och handelsgödsel. Till och med ett så viktigt baslivsmedel som potatis är vi inte självförsörjande på i Sverige.

Hillevi, som är agronom till utbildningen, berättar också att potatis är en hårt besprutad gröda och att potatisbladmögel blir ett allt större problem till följd av klimatförändringarna.

- I ekologisk odling som vi håller på med är rödskaliga potatisar vanligast, de är mer motståndskraftiga mot sjukdomar förklarar Hillevi och visar upp en rejäl knöl av sorten Alouette.

Hon berättar också om den nästan bortglömda gamla sorten Kalmar röd som är helt motståndskraftig mot potatisbladmögel.

Matbrist då och nu

Potatisutmaningen är ett lokalt initiativ inom den nationella kampanjen Potatisuppropet, i sin tur en ordlek på 1917 års potatisuppror, med hungerkravallerbland annat i Västervik. Första världskriget gjorde att matbristen blev akut när man inte längre kunde förlita sig på matimporten och samtidigt exporterade man svenska livsmedel till kontinenten. Via kampanjer med skyltar så uppmanades medborgarna att odla egen potatis.

I dag är det storskalig jordbruksdrift, känsliga monokulturer och livsmedelsmarknaden i sig som kan orsaka matbrist vid samhällskriser. I Odlingsakademien vill man både inspirera till småskalig kommersiell odling för att öka den lokala och regionala självförsörjningsgraden och sprida kunskap om hur var och en kan öka sin självförsörjningsgrad. Det bärande budskapet är att odla i samklang med naturen.

Hillevi och Ingvar visar upp kompostlimporna som finns här och där på tomten.

– Det blir mycket grenar och kvistar i en vanlig trädgård och de ska man använda i komposter. Många tror att det bara är fint material som ska användas där men allt sätter sig efterhand, säger Ingvar och visar en kompostlimpa där de odlar pumpor.

 – Folk hyr släp för att köra bort trädgårdsavfall och på hemvägen köper de påsjord som inte är i närheten av den bördiga jord de skulle fått om de behållit det organiska materialet hemme och byggt kompostlimpor av det. Vissa tycker att det ser lite stökigt ut med alla dessa komposter och små land där pollinerande insekter kan mellanlanda på blommor.  Det är förstås viktigt att det ser fint ut, men vi kanske behöver ändra uppfattning om vad som är fint, lägger Hillevi till.

Varierade växtsorter

Stora fält med en sorts grödor är för stora för att bin ska orka flyga runt och pollinera. Hos Hillevi och Ingvar är det permakultur som gäller. Det innebär att man använder de resurser som finns på plats och matchar det med så många växtsorter man kan för att få en så lång odlingssäsong som möjligt och för att variera den egenodlade maten man äter. Mellan landen och träden har de sett till att det ska finnas blommor och buskar för bin och humlor. Regnvatten samlas upp i en hängränna och leds vidare till en tunna för enkel användning.

Genom Odlingsakademiens kurser och har vi nu blivit allt fler odlare som känner varandra och kan samverka. Några väljer att sälja grönsaker medan andra odlar främst till egen konsumtion. Det viktiga är att kunskapen om att odla i samklang med naturen och utan fossila insatsmedel sprids till flera, och det hjälps vi alla åt med, säger Hillevi.

Vinnaren i Potatisutmaningen presenteras den 15:e oktober på Odlingsakademiens hemsida.

Stefan Härnström

Annons:

Taggar i artikel

0 kommentarer

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

+ =  

LEDIGA JOBB

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

2 st (980x300),
Gå tillbaka till mobilversion