Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Längtar du till vintern?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Annons:

DEBATT: Dåliga kommunala affärer har kostat en kvarts miljard

Vimmerby kommun har några föga smickrande rekord: Smålands högsta kommunalskatt: 22,36 Kr och låg på 4:e plats för landets högst belånade kommun: 93 900kr/invånare. Här kan man förvänta sig skola, vård och omsorg i världsklass. Verkligheten är en helt annan och då fråga man sig: VART HAR VÅRA SKATTEPENGAR TAGIT VÄGEN?

Annons:

Näs: Från starten och fram till 2015 hade bolaget 42 milj. mer i utgifter än inkomster. Om man tar med koncernbidrag och aktieägartillskott för att kunna sälja det har det kostat oss ca 50 milj. kr.

Krönsmon har hitintills kostat ca 54 milj. Det kommer att kosta ytterligare 21 milj. att färdigställa infart mm. Sedan tillkommer el, fjärrvärme, fiber, gator mm. Det lutar åt ca 100 milj. Vilken kristallkula tittade kommunen i när man såg behovet av 200 000 m² industrimark.

Vi lämnade industrisamhället för många år sedan, mindre än 10 % av befolkningen får sin utkomst därifrån. De framtida arbetstillfällena ligger inom IT-och kunskapsföretag, service, handel och turism samt kommunal/statlig förvaltning samt omsorg och sjukvård. Vi är en landsortskommun med jord och skogsbruk samt företag som förädlar de lokala råvarorna. Inget av dessa verksamheter passar på Krönsmon.

*

Vimmerby fiber har utvecklats till ett ekonomiskt slukhål. Kommunen har lånat 60 milj. och tar man med anslutningsavgifter och byalagsnät representerar det ett värde på ca 80-85 milj. Nu säljer kommunen nätet till sitt fiberbolag för 30 milj. Här gick 50 milj. upp i rök.

Budgeten de närmaste åren bygger på en förlust på över 4 milj.kr som skall täckas av koncernbidrag från VEMAB.  När det gäller fiberprojektet var nog grundorsaken att KS och ITSAM ville få till en fiberförbindelse med Kisa för att flytta kommunens data-avdelning. Genom att klä upp förslaget i Robin Hood-kostym och linda in det i ”fiber till alla” godkändes det. Här behövs en ”haveriutredning” för att beräkna kostnaden och göra omtag på IT-sidan.

*

På senare tid har kommunen lagt miljontals kronor på konsulter för att granska sin egen verksamhet. Vimmerby kommun har egen jurist, revisor, ekonomiavdelning, kommundirektör och 2 kommunalråd, trots det åberopar man kompetensbrist!

Om man sedan lägger till ett antal förlustbringande genomförda eller beslutade fastighets-och tomtaffärer hamnar summan på närmare en kvarts miljard. Detta är mycket för en kommun med ca. 600 milj. i skatteintäkter per år.  5 % av våra skatter.

Under förra mandatperioderna hade vi borgerlig valseger vilket borde innebära en balanserad marknadsekonomi och decentralisering. Det märkliga är att den moderatledda kommunstyrelsen har drivit en politik som närmast liknar gammal östeuropeisk planekonomi.

Här verkar råda någon typ av ideologisk villervalla vilket möjligen kan förklara samarbetet mellan socialdemokraterna och moderaterna.  Är det någon av kommunalrådskandidaterna som har kraft, mod och samarbetsförmåga att sanera ekonomin? Tänker Moderaterna fortsätta spela på vänster planhalva?

Anders Fransson

Brantestad

Annons:

Taggar i artikel

6 kommentarer

kommunbo 2018-09-04 13:47:11

Anders sätter ord på vad många tycker i vår kommun.

Lars Johansson 2018-09-04 14:42:59

Dåliga affärer är verkligen inte att spela på vänster planhalva, utan det är just borgerlig politik de senaste decennierna i Sverige. Utförsäljningar av offentliga tillgångar till struntsummor och vilja att leka storföretagare utan att vara byxade till det har varit genomgåend. Mest känt de senaste åren med skandalen kring bygget av Nya Karolinska i Stockholm.

Grunden verkar vara ideologiska skygglappar och en övertro på att privatiseringar och marknadisering ska lösa problem för det offentliga. Det är en slapp hållning där politiken abdikerat från sitt ansvar helt enkelt.

Det som krävs är hårt arbete med kommunens ekonomin, ett mödosamt tröskande i siffor och ifrågasättande av vart pengarna går. Idag är budgetprocessen på tok för slarvig, där varken dagliga kostnader ifrågasätts eller ordentliga förutsättningar för verksamheterna ges. Det kommer aldrig bli bättre så länge inte politiker och tjänstemän är beredda att göra det jobbet. Samt slutar göra vanvettiga affärer i kommunen, som att sälja Granen som idag är en av kommunens största ekonomiska tillgångar. Den vill samtliga tre stora partier nu sälja, för att få till ytterligare en huskropp så snabbt det går och samtidigt fortsätta urholka den kommunala ekonomin.

Jag och vi i V är beredda att ta oss an detta, jag ser att det behövs och jag har utbildning och kunskap att göra det. Men jag tror att allt för många precis som Anders Fransson här har blandat ihop de olika sidorna och vad vi står för, och därför kommer vi i V antagligen inte få chansen. Men efter 4 år av vanstyre till, vem vet?

Kjell 2018-09-04 15:43:56

Tack för fakta Anders, det är inte lätt att få veta något från kommunen i rena siffror.

Skattebetalare 2018-09-04 16:51:41

BRA inlägg !

Undrande skattebetalare 2018-09-04 21:06:34

Frågor till Anders:
1. Av belåningen på 93.900 kronor per invånare, hur mycket av detta är på Vemabs kunder (kraftvärmeverket) och på Vimarhems hyresgäster (alla deras fastigheter)? Vad jag förstått så är det 600 Mnkr på värmeverket och 300 Mnkr på Vimarhem. Är det fel Anders? Eller blandar du äpplen och päron, ska skattebetalarna stå för Vimarhems eventuella konkurs så får de väl ut lånebeloppet när de säljer fastigheterna? Jag förstår inte riktigt hur du blandar ihop det? Hur mycket är det då kvar av kommunens skuld och hur mycket blir det per invånare när Vemab och Vimarhem belånade investeringar räknats av? För både Vemab och Vimarhem har ju tillgångar som mer än väl täcker skulden.
2.Du frågar var skattepengarna tagit vägen. Vad kostade Borghaga/Vimarhaga? Lundens förskola? Nya gymnasieskolan, renoveringen av AL-skolan och Vimarskolan? Är det hemliga siffror eftersom du inte vet var skattepengarna tagit vägen? Kan du inte redovisa alla investeringar kommunen gjort för skattepengarna?
3.Du skriver att Krönsmon kostat 54 Mnkr. DV har beskrivit att de gäller BÅDE östra Ceos och Krönsmon. Tycker du att byggnationerna på Östra Ceos skulle skett någon annanstans? Du säger att infarten skulle kosta 21 Mnkr. DV har beskrivit 4-5 Mnkr för infarten. Vad ska kommunen betala för de andra 16 miljonerna? Eller ska det betalas av de som köper tomter? Du tror alltså att industri och handel inte behöver mark att bygga på? Att det enbart är lokaler för industri som kan byggas på Krönsmon? Intressant spådom om framtiden.
4. Intressanta siffror du har rörande fiber? Har du källa på dem? Kommunens fiber rör till 20 % av kostnaden stamnät från Kinda som ger kommunen en minskad kostnad på över 1 Mnkr per år. Utan stamnätet hade Pelarne och den övriga landsbygdsfibern som kommunen lade inte blivit av. Kan du mer detaljerat beskriva hur den fibern "gått upp i rök"? Telia ville inte bygga, vilket inte minst boende i Brantestad blev varse.
5. Du måste nog specificera mer detaljerat de 250 Mnkr du åberopar som på något sätt försvunnit eftersom du med stora bokstäver skriver Var har våra skattepengar tagit vägen". Du måste ju ändå ha räknat samman 250 Mnkr, som vi uppenbarligen enligt dig inte fått något för.
I dessa valtider är det viktigt att vi skattebetalare inte drabbas av "fake news".

Anders Fransson 2018-09-05 17:03:11

Svar till undrande skattebetalare.
1. Skulden är kommunens koncernskuld , dvs inkl kommunala bolag. Kommunen har borgat för lånen och därmed är vi kommuninvånare juridiskt betalningsansvariga. Kommuner och kommunalbolag kan i princip inte gå i konkurs i Sverige.
2. Äldreboenden , skolor, förskolor är sådant våra skattepengar skall gå till. Jag vänder mej mot att pengarna används till sådant som inte har med kommunal omsorg att göra.
3. Alla siffror beträffande Krönsmon berör enbart det projektet och inte Ceos. Siffrorna är aktuella och jag har fått dem från kommunens ekonomichef och stadsbyggnadschef. Får jag din mailadress kan du få samtliga uppgifter.
4. Landsbygdsorterna Pelarne , Djursdala och Rumskulla hade redan stamfiber via Telia när kommunen började bygga sitt parallella stamnät. Byalagen hade plan B att ansluta till de redan fibrerade telestationerna. Stamledningen till Kisa motiveras bara om man tror det var en bra affär att överlåta all IT- verksamhet till ITSAM. Den behövs inte för att Vimmerby skall få fiber. Beträffande Brantestad var vi aldrig med i kommunens satsning, däremot bygger Telia/Zitius just nu fiber hos oss. Totalt 450 anslutningar som inte kostar en enda kommunal skattekrona. Östra kommundelen blir därmed den bäst fibrerade landsbygdsdelen i hela kommunen.
5. De projekt jag räknar upp ligger utanför kommunal kärnverksamhet . Dessa pengar hade behövts betydligt bättre till skola vård och omsorg.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Gå tillbaka till mobilversion