Vimmerby kommun har några föga smickrande rekord: Smålands högsta kommunalskatt: 22,36 Kr och låg på 4:e plats för landets högst belånade kommun: 93 900kr/invånare. Här kan man förvänta sig skola, vård och omsorg i världsklass. Verkligheten är en helt annan och då fråga man sig: VART HAR VÅRA SKATTEPENGAR TAGIT VÄGEN?
Näs: Från starten och fram till 2015 hade bolaget 42 milj. mer i utgifter än inkomster. Om man tar med koncernbidrag och aktieägartillskott för att kunna sälja det har det kostat oss ca 50 milj. kr.
Krönsmon har hitintills kostat ca 54 milj. Det kommer att kosta ytterligare 21 milj. att färdigställa infart mm. Sedan tillkommer el, fjärrvärme, fiber, gator mm. Det lutar åt ca 100 milj. Vilken kristallkula tittade kommunen i när man såg behovet av 200 000 m² industrimark.
Vi lämnade industrisamhället för många år sedan, mindre än 10 % av befolkningen får sin utkomst därifrån. De framtida arbetstillfällena ligger inom IT-och kunskapsföretag, service, handel och turism samt kommunal/statlig förvaltning samt omsorg och sjukvård. Vi är en landsortskommun med jord och skogsbruk samt företag som förädlar de lokala råvarorna. Inget av dessa verksamheter passar på Krönsmon.
*
Vimmerby fiber har utvecklats till ett ekonomiskt slukhål. Kommunen har lånat 60 milj. och tar man med anslutningsavgifter och byalagsnät representerar det ett värde på ca 80-85 milj. Nu säljer kommunen nätet till sitt fiberbolag för 30 milj. Här gick 50 milj. upp i rök.
Budgeten de närmaste åren bygger på en förlust på över 4 milj.kr som skall täckas av koncernbidrag från VEMAB. När det gäller fiberprojektet var nog grundorsaken att KS och ITSAM ville få till en fiberförbindelse med Kisa för att flytta kommunens data-avdelning. Genom att klä upp förslaget i Robin Hood-kostym och linda in det i ”fiber till alla” godkändes det. Här behövs en ”haveriutredning” för att beräkna kostnaden och göra omtag på IT-sidan.
*
På senare tid har kommunen lagt miljontals kronor på konsulter för att granska sin egen verksamhet. Vimmerby kommun har egen jurist, revisor, ekonomiavdelning, kommundirektör och 2 kommunalråd, trots det åberopar man kompetensbrist!
Om man sedan lägger till ett antal förlustbringande genomförda eller beslutade fastighets-och tomtaffärer hamnar summan på närmare en kvarts miljard. Detta är mycket för en kommun med ca. 600 milj. i skatteintäkter per år. 5 % av våra skatter.
Under förra mandatperioderna hade vi borgerlig valseger vilket borde innebära en balanserad marknadsekonomi och decentralisering. Det märkliga är att den moderatledda kommunstyrelsen har drivit en politik som närmast liknar gammal östeuropeisk planekonomi.
Här verkar råda någon typ av ideologisk villervalla vilket möjligen kan förklara samarbetet mellan socialdemokraterna och moderaterna. Är det någon av kommunalrådskandidaterna som har kraft, mod och samarbetsförmåga att sanera ekonomin? Tänker Moderaterna fortsätta spela på vänster planhalva?
Anders Fransson
Brantestad