50 meter fattas enligt kommunen för att Anders Larssons son Edvin ska ha rätt till skolskjuts från sin pappas bostad i Korka, strax utanför Vimmerby. Edvin går i fjärde klass på Astrid Lindgrens skola i Vimmerby, och enligt reglementet om skolskjuts har barn i hans ålder rätt till skolskjuts om avståndet från hemmet till skolan överstiger tre kilometer.
Säkrare väg skulle gett skolskjuts
Att kommunen måste sätta gränsen någonstans har Anders förståelse för, men i det här fallet tycker han att det är orimligt hur bedömningen gjorts. Vägen som kommunen mätt upp anser Edvins föräldrar inte är säker för en tioåring att ta sig till och från skolan på eftersom han måste korsa vägen där det inte finns övergångsställe i den ganska ordentligt trafikerade korsningen där Sevedegatan möter Storgatan och Badhusgatan, i höjd med butiken Motorsport.
För att undvika korsningen får nu Edvin ta en annan väg, som hans föräldrar bedömer vara säkrare. Den sträckan är uppmätt till 3,2 kilometer och skulle alltså ha gett rätt till skolskjuts om kommunen räknat på den istället.
– Jag har pratat med Joakim Svensson på kommunen. Han sa till mig att skicka in skriftligt om vad jag tycker och det har jag gjort. Nu fick jag svar och svaret är bara att det fattas 50 meter. Jag tycker det är larvigt och tror inte att någon skulle vilja att barnen tar en osäker väg till skolan, menar Anders.
Skolskjuts går redan nära hemmet
Skulle kommunen räkna på vägen som inte kräver att Edvin tar sig över korsningen utan övergångsställe skulle han alltså ha rätt till skolskjuts. En skolskjuts som dessutom redan går och passerar inte långt ifrån boendet i Korka. Istället för att cykla drygt tre kilometer skulle Edvin kunna gå bort till Åbros ciderfabrik och där kliva på bussen som alltså redan stannar där.
– Edvin får cykla nu, men det går inte när det kommer snö sen. Då blir det att försöka lösa busskort eller något, men jag tycker det är motigt när det ändå går en buss förbi oss. Jag är ju skattebetalare jag med, säger Anders.
Joakim Svensson – ”Alltid barn som hamnar på gränsen”
Joakim Svensson, kommunens ansvarige för skolskjutsarna, säger att han inte kan kommentera enskilda skolskjutsärenden utan ger bara en generell kommentar till vad som gäller.
– Det avstånd som kommunen mäter för att bedöma rätten till skolskjuts är närmsta användbara gång- eller cykelväg. Avståndsgränsen för barn i mellanstadiet är tre kilometer. Det kan tyckas snävt att avslå en ansökan då det endast saknas 50 meter, men det är denna avståndsgräns vi har att förhålla oss till. Dessvärre är det alltid några barn som hamnar på gränsen. Några över gränsen, och några under.
Hur bedömer ni vilken väg barnet ska ta till skolan? Är det alltid bara kortaste väg, eller vägs faktorer som vägens säkerhet in?
– Det är skollagen som reglerar rätten till skolskjuts. Enligt skollagen ska man, förutom avståndet mellan hemmet och skolan, ta hänsyn till trafikförhållanden och eventuella funktionshinder vid bedömningen. Avsaknad av övergångsställe är i sig inget skäl till att mäta en alternativ skolväg, utan det görs alltid en individuell bedömning, svarar Joakim Svensson.
"Tycker ändå jag har rätt"
När Anders Larsson får ta del av svaret från Joakim Svensson suckar han uppgivet.
– Han slingrar sig känns det som. Men jag förstår ju att man måste dra en gräns någonstans. Men jag tycker ändå att jag har lite rätt med. Det är ju så hårfint.
Kommer du bestrida beslutet ytterligare?
– Joakim sa till mig att om jag vill gå vidare så får vi ses i rätten. Men nej det känns inte som det, det kommer inte hända. Men jag tycker det är larvigt och att de inte kan ta en så oskyddad väg och mäta. Edvin är ju bara tio år. Jag blir mest förbannad.