Familjen Berisha är förtvivlade efter beskedet. Bilden är från Korskyrkan i Vimmerby innan de utvisades.
Foto: Simon Henriksson
Vimmerbyfamiljen Berishas hopp om ett liv i Sverige igen fick en rejäl törn på onsdagen. Berishas ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd har avslagits av Migrationsverket.
– Vi har inte fått beslutet i sin helhet, utan bara ett kortare meddelande från deras kommunikationsavdelning. Där står det att skälet till avslaget i huvudsak handlar om att Halil har ett återreseförbud som gäller till den 4 november. Det fick han när familjen fick avslag på sin asylansökan och inte lämnade landet frivilligt, och arbetstillståndet anses inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att häva återreseförbudet, sa familjens kontaktperson Andy Sallova tidigare i dag.
På onsdagseftermiddagen når vi familjen Berisha över telefon i Kosovo. Mamman i familjen, Spresha Berisha, är förtvivlad när vi pratar med henne.
– Det hade varit bättre att vi dött än att se barnen i dag. De har verkligen haft hopp, men nu är det så jobbigt. Jag vet inte vad jag ska säga, berättar hon.
Familjen, som består av två vuxna och tre barn, utvisades till Kosovo i november 2021. På dagen har de befunnit sig i Kosovo i ett halvår. De två yngsta barnen är födda och uppvuxna i Sverige. Sista hoppet om att kunna återvända till Sverige var ett arbetstillstånd, eftersom Halil Berisha har en fast tjänst inom omsorgen i Vimmerby.
Men Migrationsverket säger nu nej.
– Det är så orättvist. Jag vet andra som fått det här direkt, men varför inte vi? Lagen måste vara lika och gälla för alla. Det är så orättvist. Jag vet inte om vi orkar mer. Jag har inget hopp kvar. Jag vet inte, säger Spresha Berisha.
"Tappat kraften"
I går fick de reda på att Migrationsverket fattat beslutet.
– Vi såg det i går och barnen blev glada och fick verkligen upp hoppet. De planerade för ett liv i Sverige igen, men så på morgonen fick vi veta att det var avslag, säger hon och fortsätter:
– Vi har tappat kraften. Vi kan inte göra någonting. Hela dagen tänkte och längtade barnen efter svaret. Nu vet jag inte om vi har någon kraft kvar. Vi har tappat hoppet och lusten. Barnen säger att Sverige är deras hem, de längtade efter skolan och sina vänner. De känner inte det här landet. Varför får barnen inte vara i sitt hemland Sverige? Det är så orättvist.
Hur har ni det i Kosovo?
– Det är bättre att inte fråga. Vi har ingenting och kan inget göra.
"Finns inget liv"
Återreseförbudet för familjen hävs den 4 november. Men familjen orkar inte tänka något på en eventuell överklagan.
– Det finns inget liv att bygga här. Jag vet inte vad man ska säga. Jag bryr mig inte om mitt liv, men jag tycker så synd om barnen. De saknar skolan, vännerna och Vimmerby. Nu har ingen lust att äta eller någonting.