Enligt anmälaren, som är en medarbetare, ska det handla om flera händelser över en längre tidsperiod. Enligt anmälan så följs varken föreskrifterna för våld i nära relationer eller för orosanmälningar för barn.
Anmälaren går så långt så hen skriver att kvinnor och barn riskerar dödligt våld på grund av verksamhetens brister. HÄR kan du läsa mer om anmälan, som vi rapporterade om redan på torsdagen.
Nu har en anmälan gjorts till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Socialchefen Anette Nilsson är inte enig med anmälaren.
– Det är en enskild medarbetare som själv gjort anmälan till IVO. Den är ställd dit och vi har fått en kopia av den till våra ansvariga chefer. Nu inväntar vi IVO:s hantering av ärendet eftersom den är ställd dit. Det jag kan säga är att vi inte delar uppfattningen om det som står anmälan. Jag känner mig trygg med den kompetens vi har inom individ- och familjeomsorgen och det arbetssätt vi har.
Det är väldigt allvarlig kritik i anmälan. Finns det brister i verksamheten som kan leda till dödligt våld?
– Det är allvarlig kritik, men jag delar inte bilden av det som står. Anmälan är ställd till IVO och vi får invänta hur de väljer att hantera det. Vi kommer svara på alla frågor som IVO ställer och IVO är välkomna hit för att se vår verksamhet. Det handlar verkligen inte om att lägga locket på utan att jag är trygg med att vi har bra föreskrifter. Jag känner mig trygg med avvikelsehanteringen och lex Sarah-rapporteringen. Det sker då och då och när det finns brister, så görs avvikelserapporter. Det sker ibland saker som inte är korrekta, men då gör vi också en avvikelserapportering.
Hur ser du på kritiken om att medarbetare som lyfter upp kritik tystas?
– Jag delar inte den bilden heller. Min uppfattning är att de chefer vi har jobbar nära sina medarbetare just på individ- och familjeomsorgen. Under de senaste åren har man gjort om i organisationen och enhetscheferna jobbar närmare medarbetarna och gruppen.
Vad tänker du om att den här kritiken kommer inifrån?
– Jag kan inte svara på det. Det här kommer från en enskild medarbetare.
Blev du förvånad över kritiken?
– Det kan jag inte heller säga. Vi kan aldrig bli förvånade. Var och en har rätt att göra som de vill, även om det här inte är den normala vägen. Jag kan inte uttala mig om det. En enskild medarbetare har valt att göra så här och enskilda medarbetare är fria att göra det som känns rätt.
Ingen egen jourtelefon längre
Även rutinerna kring orosanmälningar som rör barn kritiseras. Det handlar om att anmälningar inte hinns med att hanteras på ett rättssäkert sätt och att det saknas jourtelefon.
– Vi är inte skyldiga att ha jourtelefon och det är inget vi har. Vi har kontaktvägar på hemsidan och det kan komma in på en mängd olika sätt via e-post, posten eller via telefon under kontorstid. Utanför kontorstid har vi avtal med Höglandets socialjour som fångar upp det, vilket innebär att vi har täckning över hela dygnet. Det finns inget specifikt krav på en jourtelefon, utan när det gäller akuta saker som händer och sker så är det 112 eller poliskontakter som gäller.
Tidigare hade socialnämndens ordförande hand om jourtelefonen.
– Numera har vi istället avtalet med Höglandets socialjour. Det är flera kommuner som har det och det handlar om erfarna personer som är vana att hantera såna här ärenden. En politiker har inte den professionen och det är tufft för en förtroendevald att leva med jourtelefon. Det är inte rimligt och man kan inte förvänta sig att den har den kompetensen.
Förtroendet påverkas
Socialchefen Anette Nilsson tror att förtroendet för verksamheten påverkas.
– Jag tänker att allt som ger publicitet påverkar. Självklart påverkar det. Det är jag medveten om.
På vilket sätt?
– Framförs det kritik mot en verksamhet så kan inte gemene man veta hur det är. Så är det för alla som tar del av nyheter. Det är inte så lätt att sortera och det gäller alla typer av nyheter. Allt beror på hur man tolkar det man läser och hör. Det är viktigt att den som söker våra tjänster känner sig trygg med de kontakter man har och det är därför vi jobbar med interna avvikelsehanteringar. Det är motsatsen till att lägga locket på.
Vidtar ni några åtgärder på kort sikt?
– Vi inväntar IVO. Anmälan är inte ställd till oss, så vi gör inget med det. Det kan låta konstigt att bara vänta, men att vi väntar är för att vi är trygga med att vi har ett bra arbetssätt och bra kompetens. Vore det inte så hade vi agerat såklart.
Köper in från bemanningsföretag
Anmälaren slår också larm om att det är både personal- och kompetensbrist.
– Det kan av och till vara personalbrist. Det är inte så stora verksamheter och det gör att vi regelbundet rekryterar. Har vi ingen på en tjänst, så får vi avropa socialsekreterare från bemanningsföretag. Det är inte den perfekta lösningen, men så behöver vi göra ibland. Vi måste klara vårt grunduppdrag.
Hur ofta behöver ni ta till den åtgärden?
– Vi tar till den lösningen ibland. Självklart kan det uppstå problem med bemanningen i form av vakanser eller sjukfrånvaro. Det kan uppstå glapp. I en liten verksamhet, där vi talar om en till två handläggare, blir det mer sårbart och påtagligt. Det är inte den mest önskade lösningen, men vi behöver ta till den ibland.
Hur ofta sker det?
– Det varierar. Vi försöker att ha en inriktning att inte köpa in det, men ibland krävs det. Hur ofta det är kan jag inte säga.
När det gäller orosanmälningar om barn har man inte sett någon ökning den senaste tiden. På eftersommaren har man dock sett en ökning av personer som hör av sig om våld i nära relation och beroendeproblematik.
– Det här går i perioder, men just på vuxensidan har vi sett en ökning nu.