Ledarskribenten på DN: "Astrids böcker hade aldrig getts ut i dag"

Utan Astrid Lindgren hade Vimmerby varit som vilken kommun som helst.

Men hade Astrid kommit fram i dag hade hon aldrig kunnat nå den framgång hon gjort. Det tror åtminstone inte Dagens Nyheters ledarskribent Lisa Magnusson.

I en ledartext i Dagens Nyheter skriver hon så här:

"Det är ändå talande att böckerna om Pelle Kanin står sig genom seklerna. Andra oaser är Barbro Lindgren, Ulf Nilsson och Ulf Stark. De gamla folksagorna också. Och folk tjatar om att Astrid Lindgren borde få Nobelpriset i litteratur, postumt. Men hade hon ens blivit utgiven i dag? 

Hennes böcker är fulla av ensamma barn, föräldralösa barn, barn som har det fattigt och svårt, barn vars föräldrar inte tycker om dem, vars styvföräldrar hatar dem, vars vänner tycker att de är fula och borde dö. Barn som får stryk, som svälter ihjäl, som dör i eldsvådor, som tas av lungsoten, som kämpar mot drakar som absolut inte är jättesnälla och egentligen mest bara vill ha en vän att fika med". 

Jämför böckerna med sprit och bilar

Lisa Magnusson jämför sedan Astrid Lindgrens hyllade barnböcker med sprit och bilar. 

"Om de hade kommit nu skulle de mer eller mindre ha stämplats som osunda och försvunnit ut i samhällets marginaler. Jo, den där uppbyggligheten som präglar all vuxenkultur numera – äta nyttigt och träna på gym och göra karriär och hela tiden vara glad och lyckad – har också smugit sig in i barnkammaren och förgiftat den med sin censur av allt som är svart. Här ska vara ljust och fräscht!", skriver hon.

Men Lisa Magnussons poäng är att de böcker Vimmerbys stolthet skrev behövs. 

"Vi behöver en motståndsrörelse. En som bekräftar barns upplevelser: Det finns elakhet, och meningslös ondska, olycka som inte är av snabbt övergående art. Det finns hemska saker, sorgliga saker, farliga saker. Orättvisa saker. Saker vi inte förstår. Det finns död, och döden försvinner inte bara för att vi inte pratar om den. Tvärtom blir det bara värre. För inget är ensammare än ett barn som tror sig vara den enda i hela världen som har de här tunga känslorna", avslutar hon sin text med, som ni kan läsa i sin helhet här.