Vimmerby gymnasium bedriver en del av naturkunskapslektionerna i A-huset. Snart är det slut med det – när Fabriken ska flyttas dit efter sommaren.
– Det är ett fruktansvärt beslut, säger läraren Tony Carlsson.
För lite mer än tio år sedan var det laborativt trångbott på Vimmerby gymnasium. Då satsade kommunen på en laborationssal i A-huset för att eleverna skulle kunna laborera säkert. Innan hade allmänsalar använts till att laborera i.
Men salen ska upphöra i och med att den numera nedlagda kultur- och fritidsnämnden tagit beslut om att inrätta en kulturfabrik i A-huset och flytta den verksamhet som i dagsläget råder i Fabriken. Något som upprör läraren Tony Carlsson.
– Hur tänker man? Det är ett beslut som inte är kommunekonomiskt försvarbart. Utrymmena på gymnasiet är begränsade. Vi har många ensamkommande och nyanlända och trycket kommer att öka ytterligare. Då ska vi in i B-huset och dela på två lokaler. Det är 140 elever som ska in och schemaläggas tillsammans med Lärcenter, säger Tony Carlsson.
Och det är inte möjligt?
– Rent modulmässigt går det säkert, men hållbarhetsmässigt? Arbetsmiljömässigt med förtätningen? För- och efterarbetet i samband med laborationer kommer att bli lidande och oerhört drabbat.
Inte synlig
Tony Carlsson tror inte att den här frågan blivit synlig för politikerna.
– Hur ser man på det här från politikerhåll? Politiker, tjänstemän och rektorer har lovordat verksamheten för att vi har fått till den här pedagogiska miljön. Men nu är det mycket märkliga åsikter kring det här, man måste se tillbaka historiskt för att kunna fatta goda kommunekonomiska beslut.
2009, när den helt nybyggda gymnasiedelen stod klar, slutfördes också vattenmiljön i A-huset. Den gick på 700 000 och finansierades via olika bidrag.
– Den stöttades av dåvarande skolledning, politiker och tjänstemän och finansierades med hjälp av företag i kommunen, som stöttade med material och pengar. Gymnasiet själva har även lagt till stora summor pengar.
Därför blir det här beslutet mer oförståeligt, menar han.
– Nu har vi fått den här pedagogiska miljön och det skulle kunna gå att hitta fler verksamhetsområden. I flera år har vi jobbat med förskoleklasser, som haft naturskola här nere. Vi har jobbat med hållbar utveckling och ska göra det även i vår. Vi kan få hit ännu fler förskolebarn, det var ett led vi hade i tankarna kring vattenmiljön. Det går att schemalägga så att alla kommunens ungdomar på något sätt får ta del av det här. Utifrån det perspektivet är det skrämmande att skrota verksamheten.
Aktuellt för tre år sedan
Redan 2013 var salen på tapeten. Då gjordes en konsekvensanalys, som visade att skolan skulle få organisatoriska svårigheter, trolig brist på laborationssalar och ansträngd arbetsmiljö för lärarna och eleverna.
– Blir vi av med lokalerna får vi svårare att bedriva verksamheten, för att få en lyckad verksamhet och nå de mål och visioner som vi ska nå enligt skolutvecklingsplanen. Vi måste se det här ur ett vidare perspektiv och vara rädda om de verksamheter vi har och de kloka investeringar som gjorts. Ytterligare pengar som går till spillo ger ingenting.
Tror du att det går att ändra det här beslutet?
– Absolut, de måste ändra sig. Jag tror inte att de har förstått vikten av det här och det känns inte som att det är helt ute i politken heller. Ska vi vara i en allmänsal och prata biologi och kemi vore det som att prata mat i en lagerlokal. Tittar man ordentligt på det så kastar man det i papperskorgen. Det är ett beslut som inte är övertänkt över huvud taget.
Ingen diskussion
Tony Carlsson menar att ingen diskussion förts med skolan och berörd personal.
– Ingen diskussion alls, inget samråd, ingen dialog. Vi har inte varit delaktiga i det här alls. I förändringsarbete måste man ha dialoger, kan man utnyttja lokalerna på annat sätt? Kvällstid, dagtid, samköra? Barn- och utbildningsförvaltningen har väl fått det på sitt bord och lagt det till handlingarna. Det är beklämmande att man har dessa synpunkter och de tycker väl att behovet inte är så stort. Från BUN:s sida har man bara samtyckt, utan att ifrågasätta och utreda behovet i detalj.
Men han och de andra lärarna har inte gett upp hoppet än.
– Tillsammans med facken och skolledningen jobbar vi för att behålla nuvarande lösning. Det handlar om sunt förnuft. Vi vill i det långa perspektivet öka antalet elever på gymnasiet och vi vill ha hit elever som tycker att det finns framåtanda, schysta lärare och bra miljö på skolan. Vi har en fullt fungerande laborationssal som skulle kosta fyra, fem miljoner kronor att bygga i dag. Ska vi bli ett av Sveriges bästa gymnasium kan vi inte ta bort verktygen.
Senare i dag publicerar Dagens Vimmerby en intervju med gymnasiets områdeschef Alf Olsson och en med kultur- och fritidsnämndens ordförande Peter Högberg (S).