Dagens Vimmerbys granskning visar att vattenkraftsägarna haft intäkter på 110 miljoner kronor för sin elproduktion vid Yxern mellan 2003-2015. Foto: Tino Åberg
Kraftverken som till stor del ligger bakom miljöskadan i Yxern har gett intäkter på över 110 miljoner kronor sedan 2003. Det visar Dagens Vimmerbys granskning.
Vattenkraftsanläggningarna längs med Botorpsströmmen söder om Yxern är mycket omdebatterade. Tillsammans med den torra perioden ligger de nio kraftverken bakom den stora miljöskada och sänkning av sjön som nu pågår – och som vissa tror helt kan förstöra sjön.
Dagens Vimmerby har granskat intäktssidan för de nio olika kraftverken som ligger i Botorpsströmmen, som löper från Yxerns utlopp och ut till havet. Vår granskning visar att verksamheten gett intäkter i 100-miljonersklassen. 88 procent av de uträknade intäkterna har gått till den överlägset största producenten, Tekniska verken.
Driver fem av nio verk
Det av Linköping kommun ägda bolaget driver fem kraftverk i Botorpsströmmen: Ankarsrum, Botorp, Brunsö, Svarteström och Tovehult. Vid deras ansökningar angav de en normalårsproduktion på 13 200 MWh för de fem kraftverken tillsammans.
Det finns ytterligare fyra kraftverk längs med strömmen. Kraftverket Skaftet drivs av AB Guldkäppen och togs i bruk efter omfattande renovering 2008. Det producerar 1 400 MWh per år.
Det finns även ett i Uddekvarn som ägs av en privatperson och som producerar 900 MWh, ett i Hässeltull, också privatägt, som producerar 300 och så Totebo AB:s kraftverk som producerar 265 MWh per år.
63,9 miljoner
Kraftverksägarna har både tjänat pengar på försäljning av den faktiska elproduktionen och på de elcertifikat som staten subventionerat all vattenkraft med under 2000-talet. Dagens Vimmerby har räknat med snittpriset på el på den nordiska Elbörsen Nordpool och Energimyndighetens uppgivna medelpris för elcertifikat.
Mellan 2003-2015 låg snittpriset på el på Nordpool på 322,6 kronor per MWh. Utgår man från det priset har Tekniska verkens elproduktion haft ett marknadsvärde på 63,9 miljoner mellan 2003-2015. De andra aktörerna har producerat el till följande värde under samma tidsperiod:
Skaftet: 3,3 miljoner (mellan 2009-2015).
Uddekvarn: 4,4 miljoner.
Totebo AB: 1,5 miljoner.
Hässeltull: 1,3 miljoner.
Finansieras av konsumenterna
Men det är som sagt inte den enda intäkten för kraftverken under de här åren. Mellan 2003 och 2013 gav staten alla producenter av förnyelsebar el stöd genom elcertifikat.
Elcertifikaten innebär inte att producenterna får direkta pengar, utan certifikaten kan säljas till elleverantörer som i sin tur har en lagbunden skyldighet att köpa en viss andel elcertifikat.
I slutändan är det alltså delvis elkunderna som betalat för vattenkraftverken som påverkat Yxern.
Från och med 2014 får bara kraftverk som byggts om eller byggts nya elcertifikat. Av Botorpsströmmens nio kraftverk är det i dag bara ett, Skaftet, som anses var tillräckligt modernt för att få elcertifikat.
Nästan 100 miljoner
Snittpriset för ett elcertifikat mellan 2003 och 2013 har legat på 231,74 kronor per MWh. Utgår man från den angivna årsproduktionen innebär det att de fem kraftverksägarna fick ut certifikat till ett uppskattat värde om 39,7 miljoner kronor mellan 2003-2013.
Av dem har det kommunala bolaget Tekniska verken fått certifikat värda 33,7 miljoner. Räknar man ihop den förmodade försäljningen av el och elcertifikaten har Tekniska verken haft intäkter på 97,5 miljoner sedan 2003.
Kraftverket vid Skaftet har fått elcertifikat värda 2,3 miljoner, räknat från 2009 och med snittpriset 2009-2015. Uddekvarn ligger på 6,3 miljoner, Hässeltull (som dessutom saknat tillstånd) på 2,1 miljoner och Totebo på 1,9 miljoner.
Uträkningarna bygger på den beräkningsmodell som Energimyndigheten har rekommenderat.