Annons:

Nu ska kommunen ta krafttag mot sjuktalen – så ska det gå till

Nu ska kommunen ta krafttag mot sjuktalen. Lars Johansson (V) är ordförande i den nya arbetsgruppen. Foto: Mostphotos/Simon Henriksson

Nu ska kommunen ta krafttag mot sjuktalen – så ska det gå till

Sjukskrivningskostnaderna är ett stort problem i kommunens ekonomi. Nu vill kommunstyrelsen satsa på "högre frisktal". En arbetsgrupp är bildad.
– Vi kommer inte mörka något, säger Lars Johansson (V).

Annons:

Redan innan den nya majoriteten hade tillträtt efter valet i höstas tog man beslut om att avsätta en miljon kronor för en satsning på "högre frisktal" i förändringsbudgeten.

Nu ska det arbetet gå igång. Det ska ske genom en arbetsgrupp bestående av politiker, tjänstemän och fackliga företrädare. Dessutom är kommunstyrelsens arbetsutskott styrgrupp. 

– Vi har haft ett första uppstartsmöte i dag och börjat titta på statistiken. Det finns ett tydligt uppdrag och det kommer vi utgå ifrån, säger Lars Johansson (V), som är ordförande i arbetsgruppen.

Utöver honom ingår Niklas Gustafsson (M), HR-chefen Marie Halldén och Kommunals Petra Dahlström Wall och Visions Tony Söder i gruppen.

– Det vi pratar om är frisktal och arbetsmiljö. Det handlar om att få folk tillbaka i arbetet, säger kommunalrådet Helen Nilsson (S).

Så hög är frånvaron

Majoriteten har pekat ut kommunens höga sjuktal som en av de allra viktigaste frågorna. Den totala sjukfrånvaron i hela kommunen uppgick till 8,9 procent under 2022. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än män och långtidssjukfrånvaron, alltså mer än 91 dagar, ligger på 2,1 procent. 

Allra värst är det i socialförvaltningen där sjukfrånvaron låg på 11,1 procent förra året. Även där är sjukfrånvaron klart högre bland kvinnor än män, men det är också betydligt fler kvinnor som jobbar inom vård och omsorg. Inom socialförvaltningen är långtidssjukfrånvaron 3,3 procent och det var en ökning från 2021 med 0,3 procentenheter.

De senaste årens sjuktal är dock förstås hårt märkt av pandemin.

Så ska gruppen jobba

Arbetsgruppen har fått i uppdrag att identifiera arbetsplatser med högst korttidssjukfrånvaro och därefter begränsa insatsen till utvalda arbetsgrupper eller arbetsställen. 

Gruppen ska också i nära dialog med medarbetarna och skyddsombud identifiera orsakerna och möjliga insatser för att förbättra situationen. Vid behov ska externt stöd användas. 

Den särskilda arbetsgruppen ansvarar för att leda och följa processen under hela perioden tillsammans med berörd nämnd, ledningen och representanter från berörd arbetsplats. 

Konkreta insatser för att höja frisknärvaron ska införas och kan till exempel inkludera friskvårdsarbete, översyn av personalresurser och förändrad arbetstidsförläggning.

– Det här handlar om att skapa ett lärande, där man väljer ut en eller flera arbetsplatser, som vi tror är särskilt intressanta att titta på. Vi har allt för höga sjuktal i kommunen och i den bästa av världar får vi effekt på de här arbetsplatserna och kan sedan använda kunskapen framåt rent generellt, säger Jacob Käll (C).

"Pekar vi inte ut offentligt"

Arbetsgruppen har börjat titta på statistiken och kommer snart sätta in insatser där läget är värst.

– Men det här kommer vi inte peka ut offentligt. Det är ett internt arbete för oss, men det är ju ingen hemlighet att socialförvaltningen ligger högst. Vi kommer inte peka ut någon arbetsgrupp men vi kommer inte heller mörka något. Vi lyfter upp problemen och erkänner att det finns och att det är ett stort problem för Vimmerby kommun, säger Lars Johansson (V).

En rapport om utfallet ska presenteras för kommunstyrelsen senast i slutet av april 2024 för att kunna utvärderas. 

– Att personalens perspektiv är med är viktigt. Det vi vill åt är glada och friska människor och kraften av att alla drar åt samma håll. Nu är politiker, tjänstemän och fack i samma grupp och det är både en styrka och lite unikt. Ingen är exkluderad. 

Något konkret mål kring hur mycket sjuktalen ska minskas kan man inte säga ännu.

– Satsar vi en miljon så vill vi självklart sänka sjuktalen, men om det blir en eller två procent vi beslutar oss för – det kan vi inte säga nu. Det här är ju ingen satsning bara för 2023, utan vi ska fortsätta och kommer avsätta resurser, både pengamässigt och mänskligt. Det här är inget vi vänder på ett eller två år, säger Helen Nilsson (S) och Jacob Käll (C). 

"Tajt mål tidsmässigt"

Det kan också innebära att mer pengar satsas framåt. 

– Vi vill förändra och då kommer vi göra det som behövs. Alla ska känna att det här är ett stort arbete. Det handlar om att lyfta på locket och släppa ut ilskan, som jag tror att det kan bli först. Men det är vi beredda att göra, säger Lars Johansson. 

Redan den 30 april i år ska konkreta åtgärder vara beslutade.

– Det är ett tajt mål tidsmässigt och det kommer bli ett intensivt arbete, säger Niklas Gustafsson (M).

Annons:

Simon Henriksson

simon.henriksson@dagensvimmerby.se

076 815 45 71

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt