Nu har Gudrun gjort sitt i riksdagen – ”Det känns väldigt skönt”

För Gudrun Brunegård tar riksdagsuppdraget formellt slut först när den nyvalda riksdagen samlas efter valet, men den sista voteringen inför valet är avklarad. Valrörelsen väntas bli lugnare än tidigare för hennes del.

– Eftersom jag inte kandiderar till omval slipper jag åka rundor på 35 mil runt hela länet flera gånger i veckan som under tidigare valrörelser. Det är betydligt mer hanterbart, säger hon.

”Ingen konfrontationspolitiker”

Brunegård kom in i riksdagen när Jimmy Loord hoppade av sitt uppdrag 2019. Hon beskriver uppdraget som både stimulerande och krävande.

– Det är en fantastisk förmån att arbeta i riksdagen. Det är intressant, stimulerande och utvecklande. Men det sliter också, särskilt när man representerar ett mindre parti och får ta dubbla ansvarsområden.

Under den gångna mandatperioden har hon varit ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet – ett utskott som mer än något annat präglas av ett samarbetsklimat.

– Vi försöker hitta minsta gemensamma nämnare och komma fram till gemensamma yttranden så långt det går. Det tilltalar mig som person. Jag är egentligen ingen konfrontationspolitiker, säger hon.

Brunegård menar att dagens politiska samtal ofta förstärker motsättningar.

– Dagens mediesamhälle söker konfliktlinjerna i stället för de gemensamma delarna. Tittar man till exempel på budgetförslag i kommunpolitiken kan det vara två–tre procent, eller ännu mindre, som skiljer. Resten är man överens om. Men debatten kretsar kring de där procenten, eftersom väljarna ska förstå skillnaden mellan alternativen. Det är på gott och ont. Varje parti behöver visa sina särdrag, men det skapar också en situation där man inte i första hand söker samförstånd. Risken är att konflikterna blir större

Vill tillbaka till politiken nära invånarna

Efter åren i Stockholm hoppas hon nu på en återgång till kommun- och regionpolitiken.

– Där man har mer markkontakt. Man träffar i större utsträckning de som besluten handlar om än vad man gör i riksdagen, säger Brunegård.

Hon står som andranamn till både kommun- och regionfullmäktige och räknar med att kunna fortsätta vara politiskt engagerad.

– Jag kommer att vara aktiv, men jag tänker inte konkurrera med våra förstanamn i kommunen eller regionen. Däremot hoppas jag kunna få något uppdrag i en nämnd, delegation eller liknande, säger hon.

Mer tid för familjen

Brunegård har varit heltidspolitiker i över 20 år. Efter många år med dubbelt boende och långa arbetsveckor ser hon fram emot en mer hanterbar vardag och mer tid för familjen.

– Det känns väldigt skönt. Jag har varit heltidspolitiker i 23 år, och under 17 av de åren har jag haft dubbelt boende och varit borta två–tre nätter i veckan. Den sista tiden har det ofta varit ännu mer, säger hon.

Framöver hoppas hon kunna göra mer punktinsatser i politiken och samtidigt vara mer närvarande för familjen.

– Jag har redan börjat pröva på mormorslivet, och det är en stor förmån att kunna finnas för familjen. Under perioder har vi haft arbetsveckor på uppemot 72 timmar, till exempel när det varit som mest att göra i konstitutionsutskottet. Att gå från det till att göra mer punktinsatser i politiken och samtidigt kunna finnas för familjen känns fantastiskt, säger hon.

Lyfter biståndet som viktig fråga

Bland de frågor hon tar med sig från tiden i riksdagen nämner Brunegård särskilt biståndspolitiken. Som Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson fick hon i uppdrag att ta fram ett uppdaterat biståndspolitiskt program för partiet.

– Vi menar att Sverige är ett rikt land och att solidariteten i vårt partiprogram gäller både människor i Sverige och människor utanför landets gränser, säger hon.

I Tidö-samarbetet fanns det samtidigt hårt tryck på att kapa biståndet drastiskt.

– Jag känner att jag har fått vara med och stå emot de stora förändringar som andra partier ville se, och göra det på ett sätt som man kan stå rakryggad inför. Samtidigt som flera andra länder har minskat sitt bistånd med 30–40 procent har Sveriges bistånd minskat med omkring fem procent, säger Brunegård.

En annan fråga hon tar med sig är de många turerna kring den ständigt hotade Stångådalsbanan.

– Infrastrukturministern Andreas Carlsson har tröttnat på att jag alltid tar upp Stångådalsbanan, men det var otroligt värdefullt när den nationella planen offentliggjordes och det stod klart att Stångådalsbanan ska ha en anknytningspunkt i Linköping. Det är något jag är stolt över, säger hon.

Vill se starkare primärvård

Inför framtiden lyfter Brunegård särskilt vårdfrågorna. Hon är själv sjuksköterska och säger att en väl fungerande primärvård är avgörande för hela länet.

– Vårdfrågorna brinner jag för. För vår del av länet är en väl fungerande primärvård jätteviktig, men det är den också för de som bor på sjukhusorterna, säger hon.

Hon vill se en tydligare överföring av resurser till primärvården och pekar även på tillgängligheten till 1177 som en viktig fråga.

– Regionen måste ta tag i de här frågorna på ett handlingskraftigt sätt och inte bara prata. Det hoppas jag att vi kan vara med och rätta till om vi får större inflytande i regionen, säger Gudrun Brunegård.