Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Har du varit utomlands i sommar?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Alliansen med Ola Gustafsson (KD), Ingela Nilsson Nachtweij (C) och Marie Nicholson (M) har en del att stå i. Foto: Simon Henriksson

KOMMUNEN KAN MISSA BUDGET MED 25 MILJONER

Efter flera år med dopad ekonomi börjar verkligheten komma ikapp Vimmerby kommuns politiker. Senaste prognosen visar på missad budget med 25 miljoner och ett resultat på mellan 0 kronor och -5 miljoner.
– Det är ett bekymmersamt läge, säger Ingela Nilsson Nachtweij (C).

Annons:

Återigen blåser det mycket bistra vindar i kommunens ekonomi. Efter krisåren 2014-2015 gjorde kommunen stora överskott med hjälp av investeringsstopp, höjd skattesats och flyktingpengar från staten.

Nu är gränsen så gott som stängd, flyktingpengarna slut och kommunens ekonomi tycks vara tillbaka på ruta ett. Socialnämnden spås missa budget med 19 miljoner, barn- och utbildningsnämnden med 12 och kommunstyrelsen med 1,5 miljoner.

Totalt missar alltså de tre stora förvaltningarna sina budgetar med 32 miljoner kronor om prognosen slår in. Ingen av de ledande politikerna i kommunstyrelsen tycks tro att det finns någon som helst möjlighet att nå det budgeterade resultatet på plus 19 miljoner. Den nuvarande prognosen pekar istället på ett nollresultat i bästa fall och minus 5 miljoner i sämsta fall.

– Just nu ser det ut som minus 5-6 miljoner, men ekonomichefen Mattias Karlsson brukar vara konservativ när han räknar och tror på mellan 0 och -5, säger Marie Nicholson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen.

 Kräver åtgärdsplaner

I dag tog kommunstyrelsen beslut om att kräva in åtgärdsplaner från de olika nämnderna och sig själv. Resultatet ska vara redovisat senast den 4 juni.

– Vi har påskyndat det här och förvarnat nämnderna om det här beslutet. Klart att det är bekymmersamt och vi ska genomföra åtgärder som är noga analyserade, säger Ingela Nilsson Nachtweij (C), ordförande i KS.

Vad ser ni för möjligheter till att nämnderna ska klara sina budgetar?

– Vi får vänta till efter 4 juni. BUN har möjlighet till lite grann, men att komma ned till 0 är inte så troligt. En del av året har redan gått, säger Marie Nicholson.  

 "Har låtit det vara"

Socialnämnden är den nämnd som främst påverkas av ersättningarna från Migrationsverket och att ekonomin varit dopad under flera år har förstås varit känt för precis alla som är insatta i den kommunala ekonomin.

– Jag tror att det är viktigt att varje verksamhet får en budget som man kan klara av och att politiker och tjänstemän är överens om att man kan klara av det, även om det är tufft. Vi har haft en dopad ekonomi och då har man inte jobbat så hårt med ekonomin som man borde. När man sett att man klarar sin budget har man låtit det vara.

Hur kan det få fungera så?

– Jag tror att man ser till sin verksamhet och klarar man budget så är man nöjd. Är man fem miljoner back så inser man att man inte kommer klara av det. Det är lätt att säga det, men vi måste göra mer och måste vara mer försiktiga med pengarna.

"Ingen tordes" 

Oppositionsrådet Helen Nilsson (S), som även sitter med i socialnämnden numera, anser inte att politiken kunde ha gjort mer under förra mandatperioden.  

– Jag tror ingen tordes ta tag i det förra året. Det var valår och vi visste inte vad det skulle bli för majoritet. Vi kunde inte ha gjort mer, utan vi avsatte så mycket pengar till amortering för att kunna fortsätta investera. Vi fick kritik för att vi bantade lånedelen för mycket. Samtidigt har vi minskat skillnaderna i räkenskapssammandraget. Där låg Vimmerby 52 miljoner över snittkostnaden för landets kommuner, nu är det nere på hälften. Man kan inte göra det för fort. Vi har gjort genomlysningar och behöver göra fler. Vi har problem.

"Straffas för att man håller igen"

Marie Nicholson menar att ökat statligt ansvar är ett måste. 

– Problemet när man drar i bromsen så kraftigt är att vi nu straffas för satsningar som vi borde ha gjort då. Exempelvis är tillsynskameror något som kunde ha bromsat kostnadsutvecklingen inom hemtjänsten. Ibland straffas man för att man håller igen. Många kommuner i landet har svårt att klara kostnaderna inom socialtjänsten och jag tror inte att vi klarar av det utan hjälp från staten. Det här är inte unikt för Vimmerby.

Hur allvarligt är läget?

– Vi kan inte ta emot en sådan här prognos utan att skicka signaler om att det krävs åtgärder, säger Ola Gustafsson (KD). 

I dag tog kommunstyrelsen även beslut om att agera för att få den nya kostnadsutjämningen mellan landets kommuner på plats till 2020.

– Det är jätteviktigt för en landsbygdskommun, säger Nilsson Nachtweij (C).

Jakob Karlsson

Jakob Karlsson

jakob.karlsson@dagensvimmerby.se

073 501 41 26

Taggar i artikel

4 kommentarer

Johan Rosén 2019-05-07 22:47:41

Då ska tyvärr också beaktas att redan i höstas fuskade Vimmerby kommun med överskottsmålet. För att uppnå målet la kommunen in vinstmedel i budgeten. Eftertankens kranka blekhet visar sig nu. Gör rätt! Lägg ned landsbygds skolorna. Vi måste höja utbildnings kvalittén och samtidigt hushålla på resurserna. Höj alla kommunala avgifter. Då blir det mindre netto kostnader och incitament för mindre förbrukning. Inga fridlysta förvaltningar. Om politiken talar om i förväg så slipper förvaltning bli besiken när tanke om besparing släpps lös. Förhoppningsvis kan hen då t.ex. räddningstjänst både spara och utvecklas.

273:e plats -Vi hade ju i alla fall tur med vädret... 2019-05-08 18:28:49

Att vi måste höja utbildnings kvalitén är ju ett gott mål, dock kan det ju ses som ett liiitet problem att just den är högre på en del landsbygdsskolor än i stan.
Med det i åtanke så kanske det är stadsskolorna som ska flyttas till landet?

Korjomääki 2019-05-09 15:58:36

273:e plats. Du har nog inte fattat någonting. Betygssättningen är högst subjektiv, vilket betyder att lärarna är helt fria att sätta vilket betyg de vill utan några som helst gränser för vad som är rimligt.

Gör man det ses man som någon som har höjt "måluppfyllelsen". Detta mantra är lika skogstolkigt som allt annat i skolans värld. Vad eleverna lär sig är inte intressant utan om man har lyckats öka "måluppfyllelsen".

Du har ingen aning om vad du pratar om, och tyvärr har inte majoriteten av våra politiker det heller när det gäller skolan.

Svensk skola håller en så låg nivå att det är skrattretande. Vi håller på att få analfabeter igen, trots en aktiv skolutbildning. Det kanske är viktigare än att någon eller några på en landsortsskola har åkat "måluppfyllelsen" genom att höja betygen.

Johan Rosén 2019-05-09 21:11:36

273:e plats - vad kostar det då? Bakom din ironi finns det människor som lider. Men du kanske inte bryr dig!

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons: