Robin Olsson var ruskigt besviken efter 4-1-förlusten mot Målilla.
Foto: Arkivbild
Målilla fick en drömstart på matchen när William Steinholtz gjorde 1-0 i matchinledningen.
– Boston inleder med mycket självförtroende, trillar en hel del boll och vi täcker mest ytor. Men vi kontrar in 1-0 tidigt och sedan känns det som att Boston tröttar ut sig själva, säger Målillas tränare Patrik Gunnarsson.
Bara minuter före halvtidsvilan fick dock BKB en rejäl biljett in i matchen. Efter ett självmål av hemmalaget var det 1-1 i paus. Men den sena kvitteringen gav inte råg i ryggen.
– Vi gör en jättebra insats i första halvlek och ska ha 3-0 med oss. Men bolljäkeln vill inte in och sedan försvinner allt. Vi tappar precis allt. Jag är duktigt jävla besviken, säger Bostons tränare Robin Olsson.
Varför blir det så, tror du?
– Det är ett stort frågetecken över huvudet på mig. Det är tredje matchen i rad det blir så. Vi rullar ut Lojal i första, vi rullar ut Djursdala i första och vi rullar ut Målilla. Men sedan dör allt. Vi tappar allt kombinationsspel, det blir stressigt, vi hittar inte fram till anfallarna. Jag fattar inte varför det händer gång på gång.
Vad säger grabbarna själva?
– Ingenting. Jag ställer frågan men får inget svar. Hade jag vetat varför hade jag försökt justera det direkt. Resultaten blir missvisande gång på gång och de visar inte hur bollskickliga vi är.
Rött kort
Målillas tränare Patrik Gunnarsson var förstås desto mer nöjd med andra 45.
– Det var surt att gå in till paus med 1-1, men vi manar på i paus om att fortsätta köra på och den andra halvleken äger vi helt och hållet. Vi skapar mycket lägen och får bort bollen ganska enkelt, tycker jag. En stabil insats och man vet ungefär vilka lag som kommer vara var i tabellen, så det är jätteviktigt att vinna de här matcherna, säger han.
Boston drabbades också av ett rött kort vid 3-1-ledning för Målilla.
– Vi ska försöka jaga ikapp, men det blir svårt då, säger Olsson.
William Steinholtz gjorde Målillas första mål, Albin Moberg det andra och inhopparen Adel Haj Osman både det tredje och fjärde. Alla i hemmalaget fick beröm, men Eric Ottosson och Adel Haj Osman framhävdes lite extra.
I Boston kan alla bättre sett till den andra halvleken. Men alla får stort beröm för första halvlek.