"Förvaltningschefer och bolags-Vd:ar kan nu se till att deras avtal skrivs om så att de kan få ett bra avgångsvederlag enbart av att de är trötta och omotiverade." Det skriver Micael Glennfalk i sin första krönika på Dagens Vimmerby.
Det finns flera principiellt viktiga frågor att ställa i ärendet med Vimarhems (Vimmerbys kommunala bostadsbolag) uppgörelse med sin Vd Jan Erixon:
1. - Han är inte utköpt, styrelsen har inte sagt upp honom. Alltså är det ingen fallskärm.
2. - Han har dock ett fallskärmsavtal om 32 månadslöner i det fall styrelsen vill säga upp honom. Det är få Vd:ar som har mer än 24 månader bland kommunala bostadsbolag. Tidningen Hem & Hyra gjorde en undersökning bland landets 223 heltidsanställda Vd:ar i kommunala bostadsbolag 2016. Var sjätte hade 24 månader eller mer.
3. - Det finns redan ett anställningsavtal mellan Erixson och styrelsen. Ändå väljer man att omförhandla avtalet för att Erixon känner sig trött och omotiverad.
*
En fallskärm är berättigad för höga chefer/Vd:ar som inte omfattas av LAS. Det är i princip enbart det skälet. En politisk organisation är en orolig organisation att jobba i, just för att politiken växlar inriktning. Att därför få rimlig tid att skaffa nytt jobb om man blir avsatt över en natt är ingen konstig önskan.
Sex-tolv månader kan vara en rimlig tid. Att få 24 månadslöner eller 32 eller 36 månadslöner, inklusive avsättningar för pension och annat under tiden, är uppseendeväckande och kräver särskild motivering. Är man dessutom över 60 år och nära pension har en uppsägning ingen större påverkan på att få nytt jobb.
*
Det är delegerat till ordföranden i Vimarhem att förhandla lön med Vd:n. När den centerpartistiske ordförande tidigare satte avgångsvederlaget till 32 månadslöner någon gång under Erixons alla 29 år i jobbet framgår inte i rapporteringen, dock är det nu nyligen avgående socialdemokratiske ordföranden som valt att omförhandla ett redan klart avtal.
Erixons anställningsavtal (det man nu ändrar) ska reglera vad som händer om han säger upp sig själv; sannolikt 6-12 månaders uppsägningstid. Det ska reglera vad som händer om han blir uppsagd: 32 månadslöner inkl. full pensionsinbetalning under tiden.
*
Nu behöver, som en följd, också andra kommunala chefsavtal i Vimmerby omförhandlas för ingen har tagit hänsyn till vad som händer om någon av parterna initierar en ny förhandling med förutsättningarna; Förvaltningschefen är trött och omotiverad men vill inte säga upp sig själv och nämnden vill inte säga upp honom?
Det är nog få arbetsgivare/styrelser som kan tänka sig en sådan förhandling. Det hade nog blivit så att styrelsen får se till att Vd:n utför de uppgifter han ska göra oavsett hur trött han är. Alternativet är ju sjukskrivning, tjänstledighet eller semesteruttag.
Styrelsen är enig. Man är överens över partigränserna vilket bara det är märkligt. Och det visar också att oppositionen, nuvarande centern och vänstern, också godkänner avtalshanteringen vilket inte minst sätter frågetecken kring vänsterns höga svansföring i rättvisefrågor.
Nästa års opposition, socialdemokraterna, är uppenbarligen något splittrade. Kristdemokraterna, som inte ingår i styrelsen, har genom fullmäktigeledamoten Gudrun Brunegård uttryckt att man vill att revisorerna ska titta på ärendet. Uppenbarligen det enda parti som vill ställa offentliga frågor.
*
När en styrelsebeslutad anställning med medföljande anställningsavtal sätts ur spel på ett så uppseendeväckande sätt, är det bolagsstämman som kan agera. Bland annat genom att avsätta styrelsen. Men styrelsen avgår ändå nu efter valet, en ny majoritet tillkommer. Och den majoritetens ledande politiker, blivande kommunalrådet Ingela Nilsson Nachtweij (c) har sagt att man inom centern godkänt hanteringen. Enbart nuvarande v. KSO Helene Nilsson (s) har uttryckt tveksamheter, trots att hennes partikamrat skött förhandlingen.
Men det bolagsstämman också kan göra är ett neka ansvarsfrihet. Fullmäktige utser en ledamot till bolagsstämman, som 100-procentig ägare, och den ledamoten kan få ett tydligt direktiv av fullmäktige att neka ansvarsfrihet. Sker det så kan styrelsen bli personlig betalningsansvariga för den skada Vimarhem har ansetts lidit. Det vore enklare för en medborgare att driva ett sådant ärende om revisorerna också påpekat eventuella brister, och själva föreslagit att neka ansvarsfriheten.
*
Så det är inte alldeles enkelt för styrelsen, även om man är enig, att göra ett sådant avtal man gjort med sin VD.
Vd:n Jan Erixon må vara värd var värd vartenda öre. Styrelsens och hans relation må vara den bästa i världen. Alla tycker om varandra och berömmer varandra. Gott så.
Men frågan måste ändå rent sakligt ställas; kan man hantera kommunala skattepengar på sådant sätt och kan man undgå att bry sig om de signaler man sänder ut inte bara i lokalsamhället, utan också i hela det politiska systemet?
Förvaltningschefer och bolags-Vd:ar kan nu se till att deras avtal skrivs om så att de kan få ett bra avgångsvederlag enbart av att de är trötta och omotiverade.
Prejudikatet är Lex Vimarhem.
Fotnot: Krönikan är en opinionsartikel och analysen/åsikterna är skribentens.