Presentationen var förlagd hemma hos Inger Fröberg Helgee och Anders Helgee i byn Lindhult, Vimmerby kommun.
Paret äger sedan tidigare en skogsfastighet, och i våras förvärvade man ytterligare en – en grannfastighet på 57 hektar, varav 45 hektar skogsmark. Totalt äger man nu 180 hektar mark, varav 150 hektar är skogsmark (snittet hos Södras medlemmar ligger på cirka 55 hektar skogsmark).
– Man kan säga att vi tidigare ägde skog A och C, och nu har vi kompletterat med skog B, så allt hänger samman. Det ger ett bra flow och arbetet blir mer rationellt, berättar Anders.
Priserna varierar
Sedan 1995 har Ludvig & Co presenterat statistik över skogsmarkspriserna. För att få rättvisande siffror redovisas enbart överlåtelser på öppna marknaden, med andra ord inte överlåtelser inom familjen.
– Priserna varierar väldigt kraftig mellan olika fastigheter, beroende på om det finns några särskilda värden – det kan vara jakt och fiske, eller som i det här fallet att det ligger nära en stad som Vimmerby. Sedan kan små gårdar också bli dyrare, berättar Johan Svensson som är kontorschef för Ludvig & Co i Vimmerby och Västervik.
Stor efterfrågan
2022 års halvårsstatistik visar på fortsatt höga priser och stor efterfrågan på skogsfastigheter.
– Trots oroliga tider så ser vi att skogsmarspriserna står sig och till och med stiger. Man kan ju undra hur det kommer sig, men sannolikt känner marknaden en trygghet i att investera i, även om dyrare än någonsin att köpa skog, säger Johan Svensson.
Hittills i år har priserna i Sverige stigit 5,4 procent jämfört med rekordåret 2021, visar Ludvig & Co:s sammanställning. Går man fem år bakåt är ökningen på skogsmarkspriser på hela 28 procent. I södra Sverige är motsvarande ökning 31 procent, och det är där det händer mest.
För tre miljoner kronor får man i södra Sverige 21 hektar skogsmark, medan motsvarande siffra i norr är 78 hektar.
Små fastigheter dyrare
– Att det ser ut på det här sättet beror främst på att det bor fler människor här, och som vill köpa – lite liknande villamarknaden. Men sedan är det också så att skogen växer bättre här nere än vad den gör i norr, berättar Magnus Christiansson, mäklare på Ludvig & Co.
Dessutom är det ett faktum att det är långt till industrier som vill köpa avverkning i norr, medan det i södra Sverige är konkurrens om att få köpa och såga virke.
– Små fastigheter tenderar också att bli dyrare om man räknar det per enhet. Det är lättare att köpa sig en liten fastighet och bosätta sig på den, om man nu kan göra det, och sedan pendla in till exempelvis Vimmerby eller Västervik. Det är inte ovanligt med personer som säljer sin villa i stan och satsar man på en liten gård på landet – det är en tydlig trend att fler vill leva så, säger Johan Svensson.
Finns det någon risk för att priserna inte håller i sig?
– Skulle vi, utöver det vi ser nu, även få en lågkonjunktur så även de höga virkespriserna går ner, bör det sjunka lite. Att räntorna är på väg uppåt gör också sitt till, men det är inte lika känsligt bland skogsmarksägare. Men visst skulle det kunna komma ett trendbrott.
Tror på energiråvaran
Anders Helgee berättar om sin syn på saken:
– Vi skogsmarksägare måste ju vara lite mer optimistiska. Man köper ju inte för att sälja, utan man lever fattigt och blir som rikast på kyrkogården, säger han och skrattar.
– Skämt åsido, det vi har noterat är en helt annan kostnadsutveckling, inte på timmerpriser, utan på energiråvaran – den tror vi kommer sticka ytterligare. Det klenare sortimentet, det som det knappt har blivit något av, tror vi kommer öka rejält – framför allt om det blir en energikris i Europa. För om inte gasen räcker till måste man ha något annat. Då är det kol och ved kvar, och då tror jag att skogsråvaran kommer stå sig mer positivt än stenkol, säger Anders Helgee.
Lövskogen en krydda för barnbarnen
Anders Helgee lyfter saker som klimatförändringar, skogsbränder, barkborre, oron i världen samt stigande räntor, oro, ökad inflation och lågkonjunktur som faktorer som så klart oroar skogsägare. Men det är inte bara sådana variabler som styr framtiden.
– Visst är det svårt att veta vad man ska satsa på, så det gäller att ha ett nätverk där man samlar intryck och så får man göra en avvägning själv av vad som är bäst att satsa på. Det vi skördar i dag planterades ju för 70-100 år sedan, och med de cykler och den klimatutveckling vi har, så är det ju nästintill omöjligt att veta vad industrin vill ha om 50-100 år.
– Sedan vi köpte det här stället har vi planterat, förutom tall och gran, även björk, ek, lärk och körsbär. Hade det varit för tio år sedan så hade vi sannolikt planterat två arter, nu planterar vi sex. Detta just för att ha lite garantier och alternativ inför morgondagen – vad händer med klimatet, vad händer med efterfrågan? Några av dessa kan vara felsatsningar, och kanske mest en rolig grej att göra, men samtidigt kan det också vara det som ger den extra kryddan om 50 år när barnbarnen äger gården, säger Anders Helgee.