Ekonomichefen Roger Sjögren säger att kommunen klarar balanskravet för 2022. "Det innebär att ingen åtgärdsplan behöver göras", säger han.
Foto: Simon Henriksson
När budgeten för 2023 togs förra året beslutades om besparingskrav på de tunga nämnderna. Socialnämnden skulle försöka hitta besparingar på 4,4 miljoner kronor, barn- och utbildningsnämnden på 3,9 miljoner och kommunstyrelseförvaltningen på 2,2 miljoner.
Nämndsföreträdare har flera gånger uttryckt att det är en omöjlig uppgift.
Den nya majoriteten backade inte från besparingskraven när de tog en ändringsbudget i slutet av förra året – men nu kommer man att göra det.
Det säger kommunalrådet Helen Nilsson (S) i samband med februari månads fullmäktige.
– I samband med kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde kommer en informationspunkt om att vi ta bort sparkraven på nämnderna. Det kommer sedan upp i samverkansgruppen CESAM och därefter upp för beslut i kommunstyrelsen i mars. Det gäller för socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen, säger hon.
Varför tar ni bort sparkraven?
– Vi har fel resultat i ramarna och nämnderna gör redan stora underskott. Som nuvarande majoritet ser vi inte att vi kan lägga så stora sparkrav på minusunderskotten. Därför tar vi bort sparkraven och så får effektiviseringarna ske på ram istället.
"Finansen inte där nu"
För socialnämnden blev underskottet förra året 19 miljoner kronor och motsvarande för barn- och utbildningsnämnden var åtta miljoner kronor.
– Vi har fått redovisat för oss att när de här sparkraven låg, så har man inte tagit tag i det. Utan man har det lagt det som en topp på minuset. Därför plockar vi bort dem.
Kan inte signalen bli att det bara är att köra på?
– Nej, det tror jag inte. Det kommer budgetdialogen i kommunstyrelsen att visa. Så kommer det inte bli och så kommer det inte bli när vi lägger budgeten inför nästa år.
Nämnderna har varit tydliga med att man inte kan spara de här miljonerna. Hur hårt har de tryckt på mot er?
– De har inte legat på så mycket, men vi har förstått på dem att det skulle bli svårt att göra över huvud taget. Nu får vi koncentrera oss på ramarna framöver.
Är du rädd för stora underskott framåt?
– Att ha för stora minusunderskott kan göra att man inte blir lyhörda när det bara läggs på mer och mer. Det här ska bli ett sätt att bättre ta tag i ekonomin. Vi har för stora underskott och tidigare år har finansen räddat upp dem, men den finansen finns inte där nu.
Klarar ändå balanskravet
Att finansen inte kan rädda kommunens ekonomi är tydligt i det preliminära resultatet för 2022. Kommunen, som budgeterade med ett överskott på 20 miljoner, gör istället minus med 3,8 miljoner kronor.
– Men vi kommer att klara balanskravet för 2022. Vi har ganska stora orealiserade förluster, så när vi lyfter bort det klarar vi balanskravet. Det innebär att ingen åtgärdsplan måste göras och det känns rätt skönt. Prognosen vid delårsbokslutet såg mer negativ ut, säger ekonomichefen Roger Sjögren.
Skillnaden mellan 2021 och 2022 är remarkabel. Då nådde kommunen sitt högsta resultat någonsin med 64 miljoner i överskott. Förklaringen stavas främst utvecklingen på börsen.
– Det kommer bli tuffa år både 2023 och 2024, säger Sjögren.
Har 53 miljoner i reserv
Kommunen har 53,4 miljoner i resultatutjämningsreserven.
– Mitt råd är att försöka att inte röra dem. Förslaget är också att det kommer bli en större utdelning från VEMAB, men jag vet att det politiskt finns olika uppfattning om hur mycket man ska ta ut.
Helen Nilsson säger att återhållsamhet måste råda kommande år.
– Omvärlden och finansen gör att det ser ut så här. Nu gäller att hålla i för det kommer ta ett tag innan det vänder. Att vi har de här pengarna i resultatutjämningsreserven är en trygghet inför kommande år, men vi ska försöka att inte använda dem. Förhoppningsvis kommer vi klara det.