Det är ingen ljusning i sikte för barn- och utbildningsnämndens ekonomi. På bilden Peter Karlsson (C) och Ola Gustafsson (KD).
Foto: Simon Henriksson
Det är fyra procent av nettobudgeten och precis som tidigare är det de interkommunala ersättningarna, alltså kostnaderna för gymnasieelever på andra orter, som sticker ut. Där ligger underskottet på nio miljoner kronor.
På grundskolan ligger underskottet på 1,8 miljoner för de interkommunala ersättningarna.
– Det rör sig om placerade elever från socialförvaltningen, säger Peter Karlsson (C), ordförande i nämnden.
Socialnämnden fick tidigare i höstas en del statsbidrag som ser ut att rädda delar av 2023.
– Det ser inte ut som att vi får några sådana bidrag, så vi kommer nog hamna ungefär här.
Inflationen märks av
Förvaltningschefen Ola Karlsson ser, med tanke på att det är mitten av oktober nu, inte möjlighet att prognosen förändras särskilt mycket.
– I juni fattade nämnden beslut om kortsiktiga besparingar, men det är inget som vänder resultaten. Vi håller igen på kompetensutvecklingsinsatser och har ställt in större konferenser och så vidare. Varje skola och förskola ser över sina insatser och många kompetensutvecklingsinsatser har inte genomförts på grund av återhållsamhet. Det är svårt att sätta en peng på det och hur mycket större underskottet hade varit är svårt att säga, säger Ola Karlsson.
– Flera insatser vi gjort får vi först effekt av nästa år, säger Peter Karlsson.
En annan tydlig aspekt för barn- och utbildningsnämnden är inflationen.
– Den har börjat märkas av och är inget som finns med i budgetramen. Alla inköp vi gör påverkas av det. Likaså kostnader för lokaler. Vi trodde att det var ett pris, men exempelvis paviljonger har ökat i pris. Det är en bidragande orsak till underskottet.