Kommunen inför elevpeng – så mycket extra får småskolorna

I dag fördelar förvaltningen tjänster för varje enhet. Från och med 2020 blir det ett helt nytt arbetssätt där fördelningen istället görs utifrån antalet elever på enheterna. Varje elev får en skolpeng som ska täcka bland annat undervisning, material och lärarassistenter.

Kostnader för fastigheterna, skolhälsovården med mera kommer inte ingå i elevpengen.

– Det blir inte en jättestor förändring i rena pengar, men det ska blir lättare för rektorerna att planera sin verksamhet och få mer kontroll över budgetmedlen. Det blir en decentralisering av besluten och hur många och vilka typer av tjänster man ska anställa, säger Marie Nicholson (M) i nämnden.

 Kompensationen ligger kvar

Beloppet kommer att avgöras efter att fullmäktige har fattat beslut om ramarna.

– Ett av problemen som vi haft är att rektorerna haft för dålig kontroll på sin budget och det måste vara frustrerade att inte riktigt veta hur mycket pengar man har att fördela. Nu har vi utvecklat ett verktyg för att underlätta planeringen av sina resurser.

Elevpengen kommer skilja sig åt beroende på årsklass, men blir samma för varje elev oavsett enhet. Utjämningssystemet Salsa – som tar hänsyn till avgörande faktorer för elevernas studiegång – kommer det också tas hänsyn till i fördelningen.

I dag får skolor med färre än 50 elever 300 000 kronor extra per år och elever med färre än 100 elever får 180 000. Någon form av kompensation för småskolorna kommer att finnas kvar.

– Det är så det ser ut i dag och man måste göra någon form av kompensation för att alla ska få en likvärdig utbildning, säger Ola Karlsson.

 300 småskolor har stängts

I Sverige har cirka 300 av 800 skolor med färre än 50 elever lagts ned sedan 2012. I Vimmerby ledde förslaget till folkstorm och skolorna räddades kvar.

Barn- och utbildningsnämnden dras med enorma ekonomiska problem, men de ledande politikerna Peter Karlsson och Marie Nicholsson ser bara ett scenario som kan medföra att frågan om landsbygdsskolornas existens kommer upp igen.

– Det ger vi oss inte in på igen. Utbildningskvalitén måste styra och det är inte en fråga för politiken, som jag ser. Det är upp till Skolinspektionen och finns det en enhet som inte kan uppfylla kraven skulle inte jag vilja ha mitt barn där och det tror jag inte att någon annan vill heller. Jag har väldigt svårt att se att politiken lyfter det igen och har respekt för att våra invånare så tydligt visat att de vill ha den skolstruktur som vi har i dag, säger Nicholsson.

Vad skulle du välja mellan höjd skatt och att stänga en skola på landsbygden?

– Jag tror inte man kan ställa saker mot varandra på det sättet, så det vill jag inte svara på.

– Jag instämmer. Sedan handlar det om kvalitén, det finns en gräns för hur liten en skola kan vara. Våra små skolor har lyckats väldigt bra och vi ser inte sämre resultat och Djursdala skola har gått bra i Vi i femman, säger Peter Karlsson (C).

Är Vi i femman ett relevant mått för en skolas framgång?

– Det tycker inte jag. Det är jätteroligt om det går bra i Vi i femman, men jag tycker att de nationella proven är mer vägledande. När det gäller småskolorna är det väldigt svårt att få fram statistik som håller eftersom underlaget är så litet, anser Nicholson. 

– Vi tittar på de nationella proven också, fyller Peter Karlsson i.

Finns det någon gräns för er när det gäller hur mycket småskolorna kan kompenseras?

– Det kan jag inte säga, det får vi ta om vi kommer till den punkten, avslutar Marie Nicholson.