Under flera år i rad gjorde socialnämnden underskott på minst 20 miljoner kronor. Pengar från Migrationsverket räddade sedan bokslutet under flera år – men nu ser det lika illa ut igen.
Socialnämndens bokslut för 2019 visar ett underskott på 22,8 miljoner kronor gentemot budget. De stora minusposterna finns inom område funktionshinder (-12,3), äldreomsorg (-6,5) och hälso- och sjukvård (-3,1). Individ- och familjeomsorg visar upp ett plus på två miljoner kronor.
– När det handlar om IFO (individ- och familjeomsorg) är det statliga pengar som gör det. 2018 fick vi också stora intäkter från Migrationsverket, men dessa intäkter har sjunkit drastiskt. På IFO-sidan är det lite plus, men det räddar inte hela nämndens verksamhet. Det handlar om en del schablonintäkter för flyktingmottagande. Tidigare har vi haft stora intäkter för ensamkommande barn, men det genererar inget längre och ger inte heller något minus, säger socialchefen Anette Nilsson.
Socialförvaltningen jobbar fortfarande med att återsöka pengar.
– Annars hade inte IFO kunnat gå plus.
"Enskilt ärende kan dra iväg"
I övrigt är det som tidigare år: placering av barn och unga ser inte bättre ut. Just den delen ligger på cirka åtta miljoner kronor minus och missbruksdelen på minus tre miljoner.
– Vi har inte analyserat det så mycket djupare än. Tittar vi på försörjningsstödet eller ekonomiskt bistånd har vi inga underskott. Där är det snarare ett mindre överskott.
– Det kan bero på att vi har en väldigt stark arbetsmarknad, säger Tomas Peterson (M), vice ordförande i nämnden.
– Vi har också en Arbetsmarknadsenhet som jobbar aktivt med människor långt från arbetsmarknaden. Vi ser att det här med att växla försörjningsstöd har varit framgångsrikt, säger 2:e vice ordförande Eva Berglund (S).
Berglund, som tidigare varit ordförande i nämnden, säger att det förebyggande arbetet är det allra viktigaste.
– Det finns vissa områden där vi vet att hur mycket pengar vi än pytsar in så kan vi inte komma till ett nolläge. Vi har ingen möjlighet att påverka vissa saker. Människor drabbas av sjukdomar, som gör att kostnder skjuter i höjden, men just det här med vikten av att inrikta sig på att förebygga framför allt inom barn-, ungdom- och missbrukssidan är jätteviktigt. Det är där vi har möjlighet att kunna rädda pengar. Exempelvis funktionshinder är inget vi kan påverka. Vi är det yttersta skyddsnätet och kan inte säga nej.
Hur länge har ni varit medvetna om att resultatet skulle bli så här illa?
– Vi har sett prognoserna och vet att det under hösten har tillkommit en del. Vi skulle vilja ha sån kontroll att vi kan säga exakt, men det vet vi inte. Ett enskilt ärende kan dra iväg och då är det miljonen extra. Intäktsnivån vi har haft tidigare minskar snabbt, så risken har varit att det skulle bli mer, säger Anette Nilsson.
"Underliggande finns kvar"
Eva Berglund säger att posterna för underskott är väl kända sedan tidigare.
– Vi har i flera år påtalat att det ser bra ut på papperet, men det underliggande finns fortfarande kvar.
Nämndens ordförande Lars Sandberg (C) säger att man inom äldreomsorg och vård omsorg i hemmet, som går 2,3 miljoner back, ser att det är låga kostnader per brukare.
– Men 2019 ser vi att vi hade 18 000 fler hemtjänsttimmar. Det är en rejäl ökning och beror på fler äldre, att man blir äldre och man blir sjukare och behöver mer hjälp, säger Sandberg.
Tidigare har man haft kostnader för personer som ligger kvar på sjukhus.
– Det har vi inte längre. Däremot har vi fler att ta hand om på hemmaplan, vilket påverkar hemtjänst, korttidsdelen och hälso- och sjukvård. Man kommer snabbare hem än tidigare, säger Anette Nilsson.
"Handlar om åtskilliga miljoner"
Inför 2020 har socialnämnden fått 8,3 miljoner kronor i tillskott.
– Förvaltningen jobbar hela tiden med att hitta effektiviseringar, hur kan man jobba på annat sätt, hur kan man lägga om, kan man gå ur någon lokal. Det arbetet sker hela tiden, men det blir inga 20 miljoner på det. Det är småpengar i sammanhanget, men vi måste fortsätta, säger Lars Sandberg.
Kommunen får 20 miljoner kronor i utjämningsbidrag för att man har högre kostnader än andra inom funktionshinder.
– Det området är svårast. Det kvittar vad vi gör, vi kan aldrig komma till ett nolläge där. Det finns dels en rörlighet i den här gruppen och i den mån det går ha färdiga gruppbostäder för att slippa speciallösningar, som vi hade i flera år. Vi kommer aldrig från de kostnaderna, säger Berglund (S).
Är ni tillräckligt finansierade inför 2020?
– Det har vi redan aviserat att vi inte är. Det är ren fakta, säger Sandberg.
Hur mycket behöver ni?
– Det är svårt att säga exakt, men det handlar om åtskilliga miljoner.
Om något ytterligare tillskott inte kommer är det oklart hur nämnden ska lösa det.
– På vad ska vi skära? Det finns inte så många områden där vi lagligen får skära. De områdena ger inte så mycket pengar heller. En sak som inte är obligatorisk eller lagtvingande är en arbetsmarknadsenhet, men jobbar vi inte med det och får in de som är längst från arbetsmarknaden, så ökar försörjningsstödet i stället. Det skulle vara en kortvarig besparing.
Mer pengar från staten behövs
Socialnämndens toppolitiker sätter sitt hopp till staten.
– Staten skulle behöva skjuta till mer. Många kommuner har det bekymmersamt med socialförvaltningen och pengarna räcker inte. Det är underfinansierat, säger Tomas Peterson (M).
Gör ni någon besparing omgående med anledning av resultatet?
– Förvaltningen gör vad man kan och tittar på det hela tiden. Flera besparingar träder i kraft under året. Det är främst samordning av lokaler och det ger en halv miljon på årsbasis. Det arbetas hela tiden. Det jag känner är att vi måste jobba förebyggande. Det här är inget som löser sig på ett år. Det tar lång tid innan man ser frukten av det här, säger Lars Sandberg (C).
Hur oroliga är ni för situationen?
– Vi hoppas på mer statliga pengar. Kommunerna får mer och mer på sig, då måste man också få ekonomisk täckning för det. Vi tittar på effektiviseringar via digitalisering, men det kräver satsningar för att det ska kunna bli effektiviseringar.
– Under ett antal år hade vi det tvåprocentiga sparbetinget, man drog bort pengar när det hette omsorgsnämnden. Lite grann är det här sviter av det som gjorts många år tillbaka, säger Berglund.
Att ni är underfinansierade har ni pratat om i många år. Varför kan ni inte övertyga era partikamrater om att ni behöver ännu mer pengar?
– Det finns inte mer pengar. Vi får ingen liten del av den totala budgeten. Vi får en stor del. Problemet är att det inte räcker till ändå. Vi får fortsätta jobba med kostnader per brukare på alla nivåer och se att vi inte sticker ut. Men vi ligger bra i förhållande till jämförbara kommuner.
Samarbete mellan nämnderna
Nu är ett samarbete mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden igång för att få till tidiga insatser.
– Fungerar det inte i förskolan, så kan vi få kostnaderna senare. Det är ett typiskt förebyggande arbete som vi måste fortsätta med.
En första prognos för 2020 års budget kommer i april.