Under flera år på 2010-talet gjorde socialnämnden enorma underskott gentemot budget. Det handlade om åtskilliga miljoner men sedan räddades man i flera år av stora pengar från Migrationsverket.
Så sent som 2019 var bokslutet dock minus 22,8 miljoner kronor gentemot budget. Inför 2021 fick socialnämnden ett historiskt stort tillskott. Skulle det vara slutet för stora underskott? Nämnden, som länge menat att man är ordentligt underfinansierad, fick hela 18 miljoner i tillskott.
– Socialnämnden får nu en rimlig möjlighet att hålla sin budget. Det här är inga nya satsningar utan det här ska täcka den verksamhet vi har i dag, som inte räckt till i tidigare budgetar. Vi ska fortsätta jobba med effektiviseringar, ändrade arbetssätt och så vidare. Det här ger en större rimlighet att kunna hålla budget och det är en enorm skillnad mot tidigare. Förutsättningarna ökar avsevärt och man är inte flera mil från målet. Nu kan man se målet och då blir det lättare att kämpa, sa Lars Sandberg (C), ordförande i nämnden i oktober 2020.
Blytungt bokslut
Men nu blir det återigen ett blytungt bokslut för socialnämnden. Under det gångna året varierade prognoserna kraftigt, men i delårsprognosen pekade siffrorna mot att man skulle missa budget med 900 000 kronor.
Det blev till slut minus 7,8 miljoner kronor, visar bokslutet.
– Det är inte en jättemunter läsning och det har blivit mycket värre än vi trodde i oktober. 7,8 miljoner är jättemycket pengar, men samtidigt slår det fel med 1,8 procent av den totala budgeten på 314 miljoner. Med en så stor budget är det svårt att hamna exakt rätt. Vi vet att placeringar av barn har tillkommit efter oktober, men framför allt är det hemtjänsttimmar som ökar. Innan årsskiftet var också korttidsfrånvaron väldigt hög med höga sjukskrivningstal och mycket vikarier på grund av pandemin, säger Lars Sandberg.
Hur ska ni återställa det här?
– Vi gör naturligtvis allt vi kan för att hålla nere kostnaderna och göra effektiviseringar. Samtidigt har vi en massa kostnader som varit ofinansierade i flera år. Det är verksamheter som vi är skyldiga att ha. Det är svårt att nollställa det med befintliga medel.
Inför 2021 fick ni ett historiskt stort tillskott på 18 miljoner. Hur kan inte det räcka?
– Det var bra, men hade vi inte fått det hade det sett ännu värre ut nu. Då hade vi haft ett underskott på närmare 26 miljoner gentemot budget. Fram tills för bara något år sedan var en stor del av anledningen till att vi inte gick så mycket med underskott statliga ersättningar från Migrationsverket. De stora beloppen har gömt de här stora minusen.
2020 menade du på att ni fick en rimlig möjlighet att hålla budget. Fick ni inte det?
– Socialnämnden har varit underfinansierade under ett stort antal år. Att göra ett så stort tag och skicka så mycket pengar är bra, men man ska samtidigt vara medveten om att staten bara lägger mer och mer på oss. Vi får fler och fler uppgifter och ska ta hand om allt från spelmissbruk till nära vård. Det är mer teknisk utrustning och tekniska hjälpmedel. Det är sådant som slår igenom nu och är en bidragande del till det här underskottet, säger Lars Sandberg och fortsätter:
– Vad jag vill säga är att verksamheten kämpar på och försöker hitta nya och billigare sätt att jobba. Vi försöker spara pengar på alla sätt.
Kan det bli nedskärningar under året utifrån bokslutet för 2021?
– Det är självklart att man måste titta över alla möjligheter till att effektivisera och det jobbar vi med hela tiden. Men det är inte rimligt att tro att vi kan minska ned på hemtjänsten exempelvis. Tvärtemot skulle vi behöva bli fler inom hemtjänsten. Att minska på personalen är varken lätt eller ens görligt.
Har ni börjat titta på några större neddragningar?
– Det gör vi inte nu. Vi har precis fått bokslutet och har inte sett någon prognos för 2022 ännu.
Men om även prognoserna i början av det här året visar sig vara illa?
– Vi har tagit fram åtgärdsplaner tidigare och samma planer är lika aktuella nu.
Vad skulle det kunna vara ni drar ned på i sådana fall?
– Det är sådant som inte är lagstadgat. Det är det man kan titta på. En sådan verksamhet är exempelvis Arbetsmarknadsenheten. Det måste man inte ha, men vad händer om man inte har det? Då skulle försörjningsstödet sticka iväg. Innan man ens tänker tanken att titta djupt på såna åtgärder, som att ta bort verksamheter, måste man göra en ordentlig konsekvensanalys.
Varför går det inte att få rätsida på socialnämndens ekonomi?
– Det har varit väldigt underbudgeterat under många år. Att skjuta till en större summa pengar ett år är jättebra, men det är fortfarande inte tillräckligt. Å ena sidan kan man titta på hur vi klarar av att hålla budget och å andra sidan på hur vi ligger till mot jämförbara kommuner och grannkommuner. Det brukar vara så att vi inte ligger rysligt högt mot jämförbara kommuner.
Men ni fick ändå hela 18 miljoner inför förra året?
– Utan de 18 miljonerna så hade det varit ett minus på 26 miljoner nu. Pengarna var ett jättesteg i rätt riktning, men det har varit underbudgeterat väldigt länge. Sedan är det så att vi fortsätter jaga kostnader naturligtvis. Vi gör det överallt där vi kan göra det. Vi går ur lokaler vi inte måste ha och så vidare. Det jobbas med det hela tiden.
"Får inte täckning"
Inför 2022 har nämnden, enligt demografimodellen, fått ytterligare 3,5 miljoner kronor. 2,5 miljoner kronor har hamnat på hemtjänsten och den kvarvarande miljonen till en ny tjänst som verksamhetschef för hälso- och sjukvården.
– Det har vi fått uppräknat för den demografiska utvecklingen, men det är andra saker vi upptäckt i avtalet som är fördyrande för oss. Allt det här finns inte med i uppräkningen. Det är en del bitar som faller mellan stolarna.
Vad är det för bitar?
– Det skulle kunna vara arbetstidsförkortningar, kortare nattjänstgöring, alltså att veckoarbetstiden och nattpassen minskar. Sådant spär också på svårigheterna att hålla budget. I ett antal år har ersättning för löneutveckling funnits med, men inte för vikarier. Bara semestrar är det sex veckor vikarietäckning som ska till. På det har vi även sjukfrånvaron som gör att vi inte får täckning för löneökningar det året. Hänger det med i flera år så är det ett antal miljoner som saknas bara där och äter på den budget vi har, säger Lars Sandberg och fortsätter:
– Tittar vi på uppväxtplaceringar och barn som placeras i familjehem redan innan de är ett år gamla. Då är det ganska solklart att de här barnen kommer vara där tills de är vuxna. Sådana kostnader måste vi få täckning för. Vissa placeringar kan komma nu i natt eller i morgon och är svåra att förutse, men uppväxtplaceringar är enklare att förutse. Allt förebyggande får sällan effekt omedelbart ekonomiskt. Det gäller att se det på längre sikt.
Hur mycket socialnämnden kommer behöva inför 2023 är förstås för tidigt att säga något om.
– Vi vill få så rätt som möjligt. Vi ska inte önska pengar bara för att, utan det är för att det ska bli rätt. Men om vi har kostnader vi inte kan undvika, då måste vi få pengar.