Industrier är ofta energikrävande och drabbas därför extremt hårt av de höga elpriserna i elområde tre och fyra. Gjuteribolaget, med verksamhet i både Vimmerby och Bredaryd, samt systerföretaget Mönsterås Metall förbrukar cirka 7 000 megawattimmar per år. Den största delen av förbrukningen handlar om att smälta metall.
Ett vanligt år ligger företagets elkostnader på ungefär 5,4 miljoner kronor. Nu, när man räknat på elpriset nogsamt, kan man se att det handlar om tio gånger så mycket.
– Nu, när det ligger över åtta kronor i elområde fyra, har vi lika mycket i elkostnad som hela vår omsättning. Man behöver inte vara pedagogisk i ett sådant läge, utan bara tala om hur det ser ut. Det förstår alla att det inte kommer fungera. Det är inte bara för oss det ser ut så, säger Bo Wiger, vd för Gjuteribolaget.
Elkrisen har lett till att företaget vidtagit ett flertal åtgärder.
– Efter semestern har vi inte kört igång gjuterierna för fullt. Det är ungefär en tredjedel som vi har startat upp. Vi vill vara en bra leverantör, men vi måste säkerställa att våra kunder betalar. Det är en utbildningssak för oss att få dem att förstå det. Det var en katastrof när elpriset låg på 1,50 kronor. Nu pratar vi sju kronor. De här 54 miljonerna måste ut till kunden. Våra underleverantörer höjer också priset och flera har fått stänga sin produktion, säger Rickard Wiger, som är vd för Mönsterås Metall.
"Vi kan inte påverka elpriset"
Tidigare har företaget haft en årsbudget för elkostnaden och inte funderat särskilt mycket över det.
– Vårt konkreta problem nu är att vi inte vet från dag till dag vad det kommer kosta. Vi har nästan haft en fast kostnad för elpriset i Sverige och många har inte reflekterat över det. Nu vet man ingenting. När elpriset var som värst innan semestern, var det ingen som trodde att det skulle vara ännu värre nu. Fortsätter det eskalera kan det ju bli mycket värre i vinter, säger Rickard Wiger.
Vid pressträffen på Gjuteribolagets anläggning i Vimmerby deltog även kommunstyrelsens ordförande Jacob Käll (C) samt utvecklingschefen Tommy Dahlgren.
– Vi kan inte påverka elpriset, men vi ser med väldigt stort allvar på situationen. Vi engagerar oss och uppmärksammar det. Det handlar om den lokala sysselsättningen och som jag ser det måste man bortse från tidigare beslut och ideologier på riksdagsnivå. Det är bara på riksnivå det går att påverka situationen, säger Jacob Käll.
Under våren skrev kommunen ett brev med adress till både energiministern och näringslivsministern om den pågående situationen.
– Vi fick inget svar och det är väldigt nonchalant. Erfarenheter från krisen med pandemin visade att vi som bor i en landsbygdskommun måste ta hit folk från Stockholm för att få dem att förstå. Det var först när de var på plats som de förstod. Det enda vi kan göra är att försöka påverka och synliggöra problemet.
Flera förslag på åtgärder
Rickard Wiger menar att det går att vidta åtgärder omgående.
– Det handlar bara om att ta politiska beslut, säger han.
Vilka beslut är det som måste till?
– Det finns saker att göra. Man kan sätta ett tak på Nordpool (elbörsen, reds.anm.). Det enda bra förslag jag har sett är Vänsterpartiets om att ha 40 öre rakt av. Moderaternas förslag skulle bara innebära att staten får betala mer. Ett konkret förslag vore att ta bort zonavgifterna. Finland har inga zonavgifter, så det går att genomföra. Ett annat vore att ordna en lag med ett max på en krona. Då skulle elbolagen fortfarande tjäna pengar, men allt handlar om politisk vilja. Att ta bort skatterna är ett annat förslag.
Hur länge kan ni gå på en tredjedel av produktionen och behålla personalstyrkan?
– Nu handlar det om vilka kunder som betalar och vilka som inte gör det. När jag får beskeden kör jag igång. Jag kör inte igång förrän vi får svar. Vi kommer gå ut och säga att här är prislistan. "Vill ni köpa eller inte köpa?", det är så enkelt det är.
Påverkas i flera led
Om en underleverantör går under påverkas förstås både mindre, medelstora och större företag i nästa led.
– Fyra femtedelar av gjuteriernas tillverkning går till exportföretag. Det får ringar på vattnet hela vägen och alla är oförberedda på det här. Det finns ingen strategi för att klara ut det här. Som läget är nu får vi betala våra fakturor så gott vi kan. Att lägga planer framåt kan vi inte, säger Bo Wiger.
Att man nu tvingas använda annan än fossilfri el är också något som irriterar Bo Wiger.
– Ska vi klara klimatomställningen måste vi prata fossilfri el. Tidigare var det fossilfri el i Sverige och ett flertal stora kunder efterfrågar fossilfri elproduktion. Vi vill göra affärer och det här är både en miljökatastrof och framtida affärschanser som försvinner, säger han.
Ett slopande av de kritiserade fyra elområdena i Sverige kan bli verklighet. En översyn ska ske, men det kan komma att bli realiserat först 2025.
– Då kan det vara en öken i hela södra Sverige. Det går inte att vänta i två år och betala 54 miljoner kronor om året i elkostnad. Något kortsiktigt måste ske för att minska problemen.
I slutet av augusti planeras för ett stort möte om energiförsörjningen och elpriserna på Ljunghäll i Södra Vi. Det är Teknikföretagen tillsammans med lokala företag som bjudit in till en diskussion med politiker om det akuta läget.