Eleleverna från Vimmerby har högst lön i riket – så mycket skiljer det

Det är i en debattartikel i Dagens Nyheter som Svenskt Näringsliv gör ett försök att öka intresset för yrkesprogrammen på Sveriges gymnasieskolor. 

"Den dåliga matchningen mellan arbetskraftsutbud och efterfrågan är en påminnelse om hur viktigt det är med utbildningsval som fungerar på arbetsmarknaden. Kommande veckor ska en ny årskull välja väg inför gymnasieskolan. De flesta ungdomar födda 2003 lämnar nionde klass till sommaren och ska börja ett gymnasieprogram till hösten.

För att bidra med underlag inför gymnasievalet 2019 har Svenskt Näringsliv med hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, tagit fram fakta om hur det gått för eleverna på alla program på svenska gymnasieskolor. Statistiken visar hur elever klarat sig på arbetsmarknaden åren efter examen, men också hur det gått i skolan med nationella prov och betyg", skriver två representanter från Svenskt Näringsliv på Dagens Nyheters debattsida.

Syftet är att främja genomtänkta gymnasieval, skriver man.

I debattartikeln lyfts Vimmerby gymnasium fram som ett exempel på att yrkesutbildningar är en trygg väg för att få arbete och också en bra lön. 

"Det är slående hur väl vissa yrkesförberedande program och teknikprogram står sig. Eleverna från det kommunala Vimmerby gymnasiums elprogram har bland de högsta disponibla årsinkomsterna tio år efter examen, 675 000 kronor. Teknikprogrammen på Gislaveds gymnasium och Farsta Gymnasium ligger inte långt efter med årsinkomster på 585 000 kronor respektive 572 000 kronor", skriver Svenskt Näringsliv.

Hyllar Vimmerby gymnasium

Exemplet handlar om el- och energiprogrammet på Vimmerby gymnasium. Tio år efter sin examen hade 16 elever som gick programmet en snittinkomst på 56 000 kronor i månaden.

– Vi kan inte säga vad det beror på exakt, det kan vara några individuella förklaringar som ligger bakom, säger Johan Olsson, utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv, til Vimmerby Tidning, som var först med att rapportera om den skyhöga snittinkomsten.

Han passar också på att hylla Vimmerby gymnasium.

– En hög andel, 95 procent, av alla elever tar examen inom tre år. Det finns ett teknikcollege med bra samarbete med det lokala näringslivet och alla elever på elprogrammet klarar branschprovet. Det är en bra skola. 

Av de 16 eleverna hade bara 37,5 procent någon gång varit arbetslösa efter examen och 93,8 procent är sysselsatta i dag.

Gymnasiets verksamhetschef Anders Eriksson är glad över den positiva uppmärksamheten.

– Det är jätteroligt och visar att också andra yrkesprogram leder till jobb och en bra lön. Jag tror att de här extra höga siffrorna bottnar i elever som läst vidare på yrkeshögskola och skaffat sig kompetens som är mycket efterfrågad på arbetsmarknaden. Det finns många såna teknikertjänster inom elområdet, och lärarna på programmet är bra på att informera om de möjligheterna säger han till Vimmerby Tidning.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan el- och energiprogrammet och de övriga program Svenskt Näringsliv jämfört med är dock slående. När det gäller samma årgång ligger snittlönen på knappt 21 000 kronor för de som tog sin examen från det samhällsvetenskapliga programmet. Hälften av dem har någon gång varit arbetslösa. 94,3 procent är i sysselsättning i dag. Där handlar det om 53 elever.

Snittlönen för det teknikvetenskapliga programmet, där det var 22 elever som tog examen, är drygt 27 500 kronor. Fler än två av tre hade någon gång varit i arbetslöshet, men samtliga är i sysselsättning i dag.

Snittlönen för handels- och administrationsprogrammet är drygt 19 400 kronor. Sju av tio har någon gång varit i arbetslöshet och nio av tio är i sysselsättning i dag. Elevantalet var 29.

För det naturvetenskapliga programmet är snittlönen dygt 23 500 kronor. Fler än var tredje har någon gång varit arbetslös och sysselsättningen ligger på knappt 96 procent. Där handlar det om 24 elever.

"Bör stämma till eftertanke"

Näst lägst är snittlönen för de som gick hotell- och restaurangprogrammet. Snittet är drygt 18 300 kronor och sju av tio har någon gång varit arbetslös. Av de 14 eleverna är drygt nio av tio i arbete. Allra lägst är den för eleverna som gick barn- och fritidsprogrammet. Där ligger snittlönen på drygt 14 800 kronor. Åtta av tio har varit arbetslös någon gång efter gymnasiet och lika många är sysselsatta i dag. 

När det gäller fordonsprogrammet är snittlönen för dem nästan 29 000 kronor. Ingen av de nio har varit arbetslös någon gång.

"För de niondeklassare och deras föräldrar som ska välja utbildningsväg kommande veckor bör resultaten av den undersökning som presenterats här stämma till eftertanke. Uppenbarligen finns det utbildningar där eleverna efter examen presterar långt sämre på arbetsmarknaden än andra. Särskilt intressant för gymnasieväljarna bör det vara att variationerna inom ett och samma program inom en och samma region är så stora. Det förtjänar också att uppmärksammas hur bra snittlöner eleverna på vissa yrkesprogram och teknikprogram når", skriver Svenskt Näringsliv i debattartikeln, som går att läsa i sin helhet här.