Oppositionen påbörjade valarbetet med föreläsare

Elin Wihlborg är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och 2009 gjorde hon en vetenskaplig studie om hur informationssamhället landat i Ydre, vilket var en uppföljning till en banbrytande undersökning från 1950-talet om hur industrialiseringen gick till i Ydretrakten. Hennes studie kom att handla om av den avveckling av landsbygdsskolor som skedde i Ydre kommun.

På tisdagskvällen besökte hon Tullportsskolans teater för att föreläsa i samband med att oppositionen startade sin valkampanj inför folkomröstningen. 

– Kärnan är att när vi gjort studier i andra kommuner med skolnedläggelse, så utgår sättet att räkna kommunal och offentlig ekonomi på från storstadsnormen. All lagstiftning gör det också. Det utgår från ett urbant perspektiv, men på landsbygden fungerar det inte så. Det går inte att spela enligt de här reglerna på landsbygden, säger Elin Wihlborg. 

Hon menar att de värden som finns på landsbygden inte syns i de här ekonomiska analyserna. 

– Inkomsterna är lägre, man beskattas mindre, fastigheterna kostar mindre och man klarar sig på mindre pengar. Men när det gäller offentlig ekonomi är kostnaderna likadana. Plus och minus går inte ihop, vilket gör att det ur ett ekonomiskt perspektiv är fel att bosätta sig på landet, men vi alla vet att det finns andra värden som gör att människor bosätter sig på landet som inte går att mäta i kronor och ören. Kan man använda det för att synliggöra andra värden i en skola? I Ydre rörde sig äldre människor kring skolan, som man kunde hålla koll på. Det fanns mat för både elever och de äldre från samma kök och det var liv i lokalsamhället när man stannade och lämnade och hämtade sina barn. Men SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) beräkningsmodeller och Skolinspektionens krav utgår från storstadsperspektivet hela tiden.

"Måste avkräva dem på siffror"

I samband med professorns föreläsning höll oppositionen en pressträff inför valarbetet inför folkomröstningen den 21 februari. 

– Vårt viktigaste budskap är att vi tydliggör vad vi röstar om. Att vi får fram rätt siffror, vi måste avkräva av majoriteten vad de menar med tolv tjänster. Det går inte att bedriva högstadieundervisning om tolv tjänster tas bort. Vi ser i stället att det finns möjligheter på andra nämnder, säger Ingela Nilsson Nachtweij (C). 

Lars Johansson (V): 

– Vi trycker ju mycket på att oavsett utgång blir det en besparing på barnen. I en folkomröstning måste man ha två alternativ som är genomförbara och frågan är om majoritetens alternativa förslag är det? Finns det konsekvensanalys kring det? Det vi vill se är mer skattehöjning, men också att vi tittar närmare på andra nämnder. 

Centerpartiets Anna Svensson trycker på att det alternativ oppositionen förespråkar – Alternativ B – är möjligheternas alternativ, enligt dem. 

– Vi ser att alternativ B är möjligheternas alternativ och att skolorna är viktiga för kommunens utveckling. Det här är ingen utveckling utan en avveckling. Det finns inget alternativ som är rätt, men tittar man långsiktigt är alternativ B möjligheternas alternativ och i det långa loppet finns besparingar i andra nämnder. Det alternativet står för framtida möjligheter av utveckling i kommunen. 

"Misstroendet ökar"

Anna Svensson tror att majoritetens alternativa sparförslag spär på misstroendet mot politiken. 

– Risken är att det ökar misstroendet. Vad händer om det blir en kraftfull majoritet för alternativ B? River de ned förslaget på 12,8 tjänster eller går de emot folkomröstningen? 

Jens Stenman (V): 

– Faktum är att majoriteten i sin budget redan tar bort 3,8 tjänster. 

Erik Paulsson (C): 

– Det handlar om att flytta kostnader från kommunen till föräldrar också. Det blir en samhällsekonomisk kostnad som kommer straffa sig. Plus att det minskar attraktionskraften och riskerar att mynna ut i avflyttning, vilket vore ett ekonomiskt bakslag. 

Liberalernas Jimmy Alexadersson betonar vikten av att medborgarna går och röstar – oavsett inställning. 

– Det är viktigt att kommuninvånarna gör sin röst hörd.