Det har varit en mandatperiod där miljontals kronor gått åt till utköp – eller enskilda överenskommelser som det ska heta på kommunspråk – i Vimmerby kommun.
Under 2023, 2024 och stora delar av 2025 hamnade kostnaden på 3,2 miljoner kronor, enligt en redovisning vår tidning gjorde i oktober förra året. Då var miljonnotan för att sparka kommundirektören Carolina Leijonram exkluderad.
Under ett halvår från hösten 2025 till våren 2026 blev det ännu värre. Den totala kostnaden för kommunen under det halvåret landade på hisnande 3,4 miljoner.
Efter det har kommunen också valt att köpa ut sin nya säkerhetssamordnare och där landade beloppet på runt 1,4 miljoner kronor. Alltså totalt 4,8 miljoner på mindre än ett år. Dessutom har Vimarhem köpt ut sin vd Johan Oléhn, vilket också blev en dyr nota för det kommunala bolaget.
Kommundirektören Ola Karlsson har sagt att det är en slump och ingen ny policy som är antagen.
– Det är ovanligt att det är så många överenskommelser som sker på så kort period. Varje ärende är sin egen process, det finns ingen gemensam händelse som gör att det skett under samma period utan det är ett sammanträffande. Bakgrunden till de här överenskommelserna kan jag inte gå in på, det handlar om individuella processer där vi ibland kommer överens om att enskilda överenskommelser är bästa lösningen. Vårt fokus är att hantera det på så respektfullt sätt som vi kan, både för enskild medarbetare och verksamheten, har han tidigare kommenterat.
"Jag fattar det"
Valet i Vimmerby kommun närmar sig med stormsteg och frågan om utköp är en sådan som enagagerar kommuninvånarna. Hur tänker partierna kring kostnaderna för utköp och vad de kan utfästa för löften till sina väljare inför den kommande mandatperioden?
Vi ställde frågorna till samtliga toppnamn för partierna som sitter i kommunfullmäktige.
– Jag tycker verkligen inte att vi ska lägga så här mycket pengar på det här. I vissa fall, när det handlar om enskilda överenskommelser, kan det kosta mer att ha en person kvar. Det kan handla om att personen inte fungerar i verksamheten eller med de arbetsuppgifter det handlar om. Då är det bättre att göra en enskild överenskommelse. Jag tror vi kan må bra av att tänka till en extra gång. Vi ska både se över våra rekryteringsrutiner, men vi har också skickat med till Ola (Karlsson) att lyfta det här i ledningsgruppen. Vi behöver få fler ögon på det och få in HR:s ögon lite mer. Det kan handla om att coacha cheferna mer om det är svårt, säger kommunstyrelsens ordförande Eva Kindstrand Ströberg (S).
Hon konstaterar samtidigt att den kommun hon styr inte på något vis är unik.
– Men det här är våra kommuninvånare bor och det här är deras skattepengar hanteras. Jag fattar att det ses som horribelt många gånger. Jag fattar det.
Tycker du också att det är horribelt?
– Jag tycker det. Vi ska inte lägga så mycket pengar på enskilda överenskommelser, absolut inte. Sedan är det så att det kan handla om att kroppen tagit slut. Det kan vara så många olika delar i det här. Jag tror ingen vill tvinga kvar någon där kroppen har tagit slut.
Är det någon ny policy med tanke på hur mycket det ökat?
– Nej, det är ingen ny policy. Däremot är inte alltid människor vad man tror eller tänker sig. Man kanske visar andra sidor än man visade från början.
Kan du lova att notan blir lägre nästa mandatperiod?
– Det kan jag absolut inte lova, men jag kan definitivt lova att vi ser över det. Den senaste rekryteringen som landade i en enskild överenskommelse blir det ju en utredning på. Den görs nu efter semestern. Så att vi ser över det kan jag lova, säger Kindstrand Ströberg.
Lägger skulden på majoriteten
Oppositionsrådet Niklas Gustafsson (M) lägger en del av skulden på majoriteten.
– Alla utköp har kostat enorma pengar. Det gör också att det blir turbulent. Det är helt orimligt att vi rekryterar personer som sedan behöver köpas ut efter ett kort tag. I vissa fall har vi inte gjort bakgrundskontroller på personal som sedan måste köpas ut. Det är helt orimligt.
Så det är ett underbetyg till ledande tjänstemän som anställt dem?
– Nej, det är politiken som måste tillföra pengar och fatta beslut. Majoriteten sköt på beslutet om bakgrundskontroller och det ville vi ta upp tidigare. Majoriteten ville inte ta det beslutet. Man måste tillföra verktyg och resurser för att kunna göra de här bitarna. Folk som inte har fått anställning i andra kommuner, där man haft bakgrundskontroller, har ju sökt sig hit och det har vi ju kunnat visa siffror på. När kommer runt om skärper regelverken och gör bättre kontroller måste vi hänga med, men där var majoriteten saktfärdig, säger Niklas Gustafsson.
Blir det färre utköp med er vid makten?
– Det är svårt att lova, men jag vill ha mer resurser på HR för att kunna göra bättre rekryteringsprocesser. Man ska rekrytera lokalt, som vi nu ser på Vimarhem och VEMAB, i så hög utsträckning det går. Det ger betydligt mer stabilitet i bolagen och minskar risken för utköp. Det här är ju ett slöseri och pengarna kunde ha använts till verksamheterna i stället.
Hur ska man komma åt det?
– Jag tror det handlar om att satsa på lokal rekrytering så mycket som möjligt. Sedan att göra de kontroller som krävs och använda de verktyg vi har. Vi måste genomlysa allt innan en rekrytering och kolla upp vad det finns för eventuell brottslighet i bakgrunden. Finns det riskfaktorer kan man inte anställa även om man är i behov av folk, säger Niklas Gustafsson (M).
"Går upp och ned"
Centerledaren Peter Karlsson tycker att man måste se detta i ett större sammanhang.
– Det är aldrig bra, men ser man till hur många vi är så kanske det blir lite annat. Vi är 1 600 medarbetare och i privata företag sker det också utköp. Det är ingen offentlig handling. Bland så många medarbetare kommer det bli felrekryteringar, det kommer vara folk som inte fungerar och det kommer bli utköp. Det är arbetsmarknadens regler, säger han.
Peter Karlsson har ingen förklaring till varför det ökat så mycket under mandatperioden.
Är det följdeffekter av att ha sparkat kommundirektören och tillsatt en ny?
– Det kan vara så, men det är inget jag har reagerat på. Det går upp och ned.
Kan det vara ett löfte att minska utköpen?
– Vi har redan satt igång ett arbete för hur vi kan förebygga sådana här utköp och att de blir så pass dyra. Det handlar om att föra anteckningar kring tillrättavisningar och så vidare. Vi måste bli bättre på det. Jag lovar att det kommer bli en bättring. Har man bara på fötterna att medarbetaren misskött sig, så blir det enklare. När man säger upp någon måste man ha det väl dokumenterat och det måste vi bli bättre på.
Utan avgångsvederlag skulle det vara mycket svårare att rekrytera kompetenta chefer, menar han.
– Det är svårt att hitta rätt kompetens som det är och som chef har man ingen trygghet. Man kan sparkas samma dag. Vi får titta på det, men något liknande behöver finnas.
"Sticker i ögonen på folk"
Sverigedemokraternas toppnamn Jimmy Rödin gillar inte utvecklingen.
– De här utköpen sticker i ögonen på folk och vi behöver sätta oss ned och kika på det. Framför allt när det gäller avtalsskrivningar. Vi kan inte ha det så att vi lägger miljoner på någon som jobbat enstaka månader. Vi måste skriva bättre avtal. Då kanske man slipper det här att någon som bara jobbat ett fåtal månader får ett och ett halvt år i avgångsvederlag. Det sticker hårt när skattepengarna går åt till sådant.
Deras insyn är dock för liten för att han ska kunna kommentera det särskilt ingående, menar han.
– Jag sitter inte i kommunstyrelsen och det är väldigt tyst om vem det är. Vi får bara viss information om att det här har hänt, att en person är drabbad och viss bakgrundsstory. Det känns bra att vi ändå får mer information.
Vad vill ni göra åt det?
– Vi kommer jobba för att gå till grunden med varför det blir så här kostsamma utköp.
Erik Andersson är etta på Vänsterpartiets lista, men har inte varit aktiv i Vimmerby kommun särskilt länge.
– Naturligtvis är det inget bra och det är inget en kommun ska sträva efter. Jag har ingen detaljinsyn i de enskilda överenskommelser som har gjorts. Jag har inte suttit i kommunstyrelsen, men jag har varit ordförande i miljö- och byggnadsnämnden och där har vi inte köpt ut någon. Det kan finnas anledningar till att det är bättre för båda parter att avsluta en anställning i förtid och komma överens om något som båda kan leva med.
Men det här är något som verkligen retar folket?
– Det har jag all förståelse i världen för. Ingen vill att vi köper ut medarbetare, men jag kan se situationer där man är tvungen i min roll som verkställande direktör med personalansvar. I min organisation kan det uppstå en situation där organisationen funkar bättre utan den enskilde. Då har man uttömt alla andra möjligheter och då kan det vara schystare även mot vederbörande, men det är inte bra och ingen vill hamna där.
Kan det vara ett löfte att det blir färre utköp nästa mandatperiod?
– Vår inriktning är att kostnaden för enskilda överenskommelser ska vara så liten som möjligt. Det är allas inriktning, men det kan också uppstå situationer där det är det bästa för båda parter. Det måste man vara ärlig med. Sedan har jag inte detaljinsyn och har inte suttit i dessa forum.
Erik Andersson tycker att det är dock är alldeles för mycket pengar som läggs på utköpen.
– Det är ett misslyckande för kommunen som organisationen. Vi måste ta det på allvar och fundera på vad man kan göra i rekryteringsprocessen, men att lova att det inte blir några utköp det kan man inte göra. Det vore direkt oseriöst.
"Inte politiska beslut"
Ola Hammarbäck (KD) är tydlig med att det inte är politiska beslut som leder till den här typen av överenskommelser.
– Politiken har bara möjlighet att avsätta kommundirektören och bolagens vd:ar. Övriga är på tjänstemannanivå. Det är olyckligt, tråkigt för de berörda och man tappar fart. Det kan skapa dålig stämning och tråkigt naturligtvis om uppfattningen är att många köpts ut jämfört med tidigare.
Hur tänker du kring det?
– Man får se till vad som är orsakerna. Det finns arbetsrättsliga regler att följa och det här är den sista utvägen. Det är inte där någon vill hamna. Sedan är det alldeles för många och man kunde ha använt pengarna bättre i ett önskvärt scenario. Men det är inte politiska beslut som leder till den här typen av överenskommelser.