Arbetet med sjukfrånvaron har granskats: "Behöver zooma ut"

Revisorerna i kommunen har låtit granska arbetet med friskfaktorer och sjukfrånvaro. Det är Azets Revision & Rådgivning som fått i uppdrag att granska hur kommunstyrelsen och socialnämnden sköter arbetet med friskfaktorer. 

Bakgrunden är att sjukfrånvaron inom kommunen ökat under en rad av år. Från 2023 har frånvaron minskat, men ligger fortfarande på höga nivåer. 

År 2024 var sjukfrånvaron totalt sett 6,8 procent. 2023 låg den på 7,9 procent. 2024 låg långtidssjukfrånvaron, alltså mer än 60 dagar, på 35 procent, vilket var marginellt lägre än 2023. 

Sedan just slutet av 2023 pågår ett arbete med Suntarbetsliv, där kommunen fokuserar hårt på friksfaktorer. Pengar har plöjts ned i detta, men nu har revisorerna tittat på hur arbetet har gått. 

– Pengar och resurser har anslagits under en följd av år och det här utgår från att man bestämt sig för att friskfaktorer är ett sätt att rå sig på sjukfrånvaron, vilket har vetenskapligt stöd, säger Magnus Gustafsson, opolitisk ordförande i revisionen.

Sammanställde egen poänglista

Den samlade bedömningen i granskningen är att kommunstyrelsen och socialnämnden endast delvis bedriver ett ändamålsmenligt arbete med friskfaktorer. 

"Vi grundar bedömningen på att kommunstyrelsen har säkerställt förutsättningar för attbedriva ett friskorienterat arbetssätt i den kommunala organisationen genom mål ochstyrande dokument samt stöd och verktyg för ett operativt arbete med friskfaktorer. Vikonstaterar dock att arbetet hittills inte har fått avsedd effekt beträffande socialnämndensverksamheter då vår granskning visar på fortsatt höga sjuktal i organisationen, storautmaningar vad gäller att möjliggöra ett närvarande och tillitsfullt ledarskap liksom att fåden kommunala organisationen att upplevas som rättvis och transparent. Vidare grundar vibedömningen på att socialnämnden inte säkerställt ett ändamålsenligt arbete medsjukfrånvaron då tillräcklig kunskap om sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsakersaknas samt att det finns brister i rutiner för arbetet med kort- och långtidssjukfrånvaron", skriver man i granskningen.

Sammanställningen utgår från åtta frågor, där man antingen får "nej", "endast delvis", "i allt väsentligt" och "ja". Magnus Gustafsson, som är opolitisk ordförande i revisionen, har själv sammanställt en poänglista för detta. 

– Det ger ett snitt på 2,785. Det är lite bättre än mitten mellan endast delvis och i allt väsentligt om man vill se det som ett snitt, säger han och fortsätter:

– Vår sjukfrånvaro är signifikant högre än arbetsmarknaden i genomsnitt. Det här är mina reflektioner, men det är mest rättvist att jämföra vår kommun med andra kommuner och regioner. Den jämförelsen har jag inte gjort. Målet är att kommunen ska rå på sjukfrånvaron, så att fler upplever jobbet hälsosamt och så att man mår bra på jobbet. Vi ligger över arbetsmarknaden i övrigt och vill vi vara en attraktiv arbetsgivare, då måste vi också ha samma hälsa på vår arbetsmarknad som övriga arbetsmarknaden. 

Det rekommenderas nämnderna göra

Utifrån resultatet av granskningen rekommenderas kommunstyrelsen att göra följande:

* Genomföra en formaliserad utvärdering av friskfaktorarbetets effekter på sjuktalen. 
* Säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för att tillhandahålla ett ändamålsenligt HR-stöd till kommunens chefer i arbetet med sjukfrånvaron. 
* Säkerställa att utbildning i arbetslivsinriktad rehabilitering tillhandahålls för nya chefer med regelbundenhet liksom repetitionsutbildning/påfyllnadsutbildning för befintliga chefer. 
*Säkerställa att chefer ges tillräcklig utbildning i arbetsrättsliga frågor i syfte att stärka chefskapet. 

Socialnämnden rekommenderas att: 

*Genomföra en kartläggning och analys av sjukfrånvaron inom verksamheterna för att identifiera mönster och orsaker till sjukfrånvaron för att kunna sätta in adekvata riktade insatser och åtgärder. 
* Säkerställa att förvaltningens chefer har ändamålsenliga organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett närvarande och tillitsfullt ledarskap samt kunna bedriva ett adekvat arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering. 
*Inom ramen för den interna kontrollen följa upp efterlevnaden av gällande riktlinjer och rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering. 

– Det finns en del kritik i den här, en del nej och en del endast delvis. Jag hoppas att ni kan ta er an de här sakerna våra revisorer påpekar och som de bedömer vore en frakomlig väg. Vi har ett bra ramverk, men det har inte blivit riktig verkstad av alltihop ännu. Det är den delen som saknas. Men det finns ett bra ramverk och man behöver sannolikt inte utreda något mer, men man behöver hålla sig till det man kommit fram till. 

Sista granskningen för honom?

Det Magnus Gustafsson anser är att men behöver se helheten tydligare. 

– Man gör sitt bästa, men man hissar inte upp och sammanställer det för att få en aggregerad nivå. Det blir som att titta på väderkartan för Gotland. Bara för det är fint väder där vet man inget om Värmland. Man behöver zooma ut, sammanställa och se helheten. Då kommer sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsaker bli synliga för oss. 

Revisorerna har önskat svar från nämnderna och socialnämnden har lämnat sitt svar.

"Efter genomläsning av underlaget framkommer flera områden där socialförvaltningen finner skäl att fortsätta utreda orsakssamband för att på ett mer effektivt sätt hitta åtgärder som bidrar till att minska sjuktalen och öka professionernas möjlighet att samverka både inom socialnämndens ansvarsområde och tillsammans med kommunstyrelsens granskade område", skriver nämnden. 

– Vi har flera på vad och hur vi ska göra för att försöka minimera våra sjukskrivningstal, säger ordförande Eva Berglund (S). 

Det här var mandatperiodens sista fullmäktige och om sitt eget öde vet Magnus Gustafsson ingenting. 

– Jag får tacka för förtroendet, för den tid jag varit politiskt oberoende ordförande i revisionen. Det kan bli er uppgift att påminna de som kommer efter, sa han angående att den här granskningen kommer precis i skarven mellan två perioder.