Det är en tidig morgon i ett vinterlikt Vimmerby. För en journalist som mer uppskattar sena kvällar är det okristligt tidigt. Men kommunens nya utvecklingschef är definitivt en morgonmänniska.
– Det skulle jag säga, berättar han när jag sömndrucket inleder intervjun.
Vad är det du uppskattar med tidiga morgnar?
– Det är nog känslan av att komma igång med dagen. Sedan är jag, framför allt, kvällstrött och inte särskilt produktiv efter klockan 18. Då går hjärnan ned för mig.
Hur ser en normal dag ut?
– Jag kommer oftast hit runt klockan sju. Då börjar jag med att titta igenom vad som står på agendan för dagen och går igenom kalendern. Därefter tittar jag om det dykt upp något akut i mejlkorgen som jag måste ta tag i. Annars är det väldigt mycket möten i det här jobbet. Det är ledningsfunktioner, budget, personal och samordning. Det är möten med medborgare.
I februari fyller Tommy Dahlgren 37 år. Han är född och uppvuxen i Vimmerby och bor här tillsammans med fru och barn, men trodde inte att han skulle ha ett jobb likt det här när han själv var 20 år.
– Nej, inte alls. Då var mina tankar att jobba med ekonomi och kanske mer mot försäljningshållet. Då hade jag precis växlat från att ha gjort lumpen till att jobba i mina föräldrars familjeföretag.
Tommy och hans fru Sofia köpte hus i Vimmerby redan 2005 och har varit trogen sin hemstad sedan dess.
– Det var vårt renoveringsobjekt och i och med det har jag blivit kvar. Jag dagspendlade till Kalmar för att studera och tyckte det funkade bra. Det går bra att bo i Vimmerby och utbilda sig. Jag tycker också att Vimmerby är en kommun med hög livskvalitet, där jag verkligen trivs.
"Ganska givet här"
Tommy Dahlgren inledde officiellt sitt nya uppdrag den 8 november. Då lämnade han jobbet som gatuchef för att bli utvecklingschef efter Thomas Svärd. Då hade han arbetat inom kommunen i två år. Arbetslivet inleddes i det lilla familjeföretaget och fortsatte som bland produktionschef och byggtekniskchef inom industrin. Han har även varit park- och fastighetschef på Astrid Lindgrens Värld.
– Man kan säga att byggintresset har blivit ett samhällsintresse och verksamhetsintresse. Det är olika ledaruppdrag som gjort att jag tagit steg för steg. Jag har jobbat med utvecklingsfrågor och ständiga förbättringar, och det har alltid legat mig nära till hands. Till stora delar har många av mina arbete handlat om möten med människor och oavsett om det är det privata, besöksnäringen eller offentliga så påminner ledarskapsuppdrag om varandra.
Vad fick dig att söka dig till den kommunala verksamheten från första början?
– Jag såg det som en fortsatt utveckling. I mitt förra jobb arbetade jag nära kommuner och med samhällsutveckling. Ofta var kommunen en given part i vår process och jag började tycka att det var intressant att se hur samhällsutvecklingen funkar i stort. Det dök upp ett jobb på kommunen jag sökte och jag fick goda referenser. Det fanns en nyfikenhet hos mig att jobba och verka lokalt med de här frågorna. Budget- och beslutsprocessen skiljer sig såklart mellan det offentliga och det privata, som är mer intäktsdrivet.
Hur ter sig de skillnaderna i vardagen?
– Det finns skillnader i beslutsprocessen. I det privata är det ett givet ägande av en fråga utifrån den ledning man har och så är det nästan oavsett bolagsform. Här är det den demokratiska processen som styr beslutet och det skapar en annan dynamik. Det tar lite längre tid och blir mer grundat i fler parametrar, men här är det inte blott avspeglat på bolagsekonomin utan också på att det är ett beslut som ska gälla genom flera generationer. Demokratin spelar verkligen en stor roll.
Hur trivs du med den skillnaden?
– Jag tycker det funkar bra och det är ganska givet här. Man vet vilka mötesforum man lyfter frågeställningar i och vilken delegation man har på frågan. Det som är svårare att räkna ut är vilket svar du får på din fråga. Men det tränar en i att bli mer saklig i sina påståenden. Det är å ena sida och å andra sidan. Men det är klart att man kan sakna enkelheten från det privata och det snabba beslutstagandet. Helst när man vill mycket. Men det måste se ut så här. Vad skulle alterantivet vara tänker jag.
Hade du tankar på det här jobbet redan när du tillträdde som gatuchef?
– Nej, det hade jag inte. Min bild då var att avdelningarna jobbade längre från varandra, men vi har jobbat väldigt nära utvecklingsavdelningen och det är något jag förstått med tiden.
"Digitala möten"
Pandemin har förstås påverkat Tommy Dahlgrens jobb lika mycket som för alla andra.
– Det har blivit väldigt mycket digitala möten. Man har fått tänka till kring logistiken kring möten. Jag har varit van att jobba digitalt tidigare och hade möten runt om i Sverige digitalt i mitt tidigare jobb.
Den senaste tiden har klimatet inom kommunen lyfts upp och debatterats flitigt. Hur upplever du det?
– Jag upplever att det är högt i tak och ser inga problem. Jag tycker det är ett bra klimat.
"Varit omväxlande"
När vi sitter ned med Tommy Dahlgren har han haft utvecklingschefsjobbet i lite mer än en månad.
– Det har varit omväxlande och mycket att ta tag i. Jag har fokuserat på att lära känna alla i arbetsgruppen.
Thomas Svärd finns fortsatt med i organisationen.
– Vi har ett jättebra samspel och han är ett bra bollplank. Han håller i en del frågor fortfarande och det tror vi är mest effektivt.
Hur blir det att efterträda honom?
– Det är med stor ödmjukhet jag gör det. Thomas är jätteduktig, väldigt karismatisk och har mycket på erfarenhetskontot. Det är förstås en trygghet att ha kvar honom här som ett bollplank.
"Ska vara en attraktiv kommun"
Utvecklingsfrågorna i stort är de viktigaste frågorna för Vimmerby kommun framåt, menar Tommy Dahlgren.
– Det handlar om att hitta rätt forum för olika frågeställningar och att jobba med framdrift, och en naturlig ingång mellan förenings- och näringsliv. Mycket handlar om dialog och samverkan. Apropå det här med fysiska hinder får vi förhålla oss till de digitala kanalerna och tänka till kring möten i stort. Vi får vänja oss vid det och hitta en brygga i att det blir en naturlig del, säger han och fortsätter:
– Att göra Vimmerby både attraktivt att bo och verka i är jätteviktigt. Vi ska vara en attraktiv kommun, men ha den lilla staden och kommunens fördelar.
Hur mår Vimmerby kommun i nuläget?
– Jag tycker att vi har ett bra utgångsläge. Vimmerby har ett jätteläge som kommun. Vi har många välmående företag, min upplevelse är att vi har bra skolor och förskolor, det finns en närhet till mycket och många aktiviteter att välja på. Jag ser positivt på det och framtiden.
Hur ska kommunens starka varumärke utnyttjas i din roll?
– Det handlar om att tillvarata det starka varumärket och att det finns mycket bakom. Det handlar om alltifrån att hitta en attraktiv livskvalitet för äldre, att ha ett nära och tryggt föreningsliv och att det finns en enkelhet i den korta distansen för familjen. Det går att hitta mervärden i det. Bortser man från sommaren, när Vimmerby som besöksmål är en naturlig del, handlar det om att ta tillvara på de initiativ som finns de andra kalendermånaderna med kvalificerade industrier, en duktig tjänstesektor, flera mediebolag och ett stort hantverkskunnande.
Vilken är Vimmerbys största fördel respektive nackdel?
– Fördelen är att vi har en sammanhållen geografi i kommunen. Det är en ganska rund kommun med navet i mitten och naturliga orter runt omkring. Det finns en bra logistik i det. Vi ska bygga vidare på det lilla och enkla. Nackdelen är att vi är en form av inlandskommun i Sverigegeofrafin. Jag skulle önska att vi hade lite närmare till någon av storstadsregionerna.
Positiv till möten på orterna
Kommunen har nyligen satsat på en dialogtour och hunnit vara på två orter. På grund av att smittspridningen av covid-19 tagit fart igen har möten skjutits fram.
– Att fortsätta med de dialogforum vi påbörjat och ta dem i mål är viktigt. Vi behöver titta över vårt Allas Vimmerby-arbete med utvecklingsstrategin och vilka pelare vi vill ha tillsammans med olika orter och näringar. Det handlar om att ta till vara på de forum som pågår runt om i orterna tillsammans med översiktsplansarbetet. En annan stor sak är att komma igång och möta våra föreningar igen mer naturligt.
Hur har du upplevt de här två första träffarna i Tuna och Gullringen?
– Jag har en positiv bild. Det har varit både kreativt och lärande. Man hör vad vi har missat och inte prioriterat utifrån den ortens perspektiv. Jag tycker att både Gullringen och Tuna visat en stark gemenskap kring frågor och verkligen slutit upp.
Vissa är rädda för att det ska bli tomma ord och inte någon verkstad av det. Hur ser du på risken för bakslag?
– Det är ett väldigt långt tidsperspektiv så det har jag förståelse för. Vi pratar om 2030 och 2050 och det är över generationer i viss mån. Det kan vara svårt att greppa det tidsperspektivet, men man måste ändå ge frågorna en chans, låta oss ta med dem hem och jobba med dem. Men jag kan ha förståelse för den oro. Det är både högt och lågt, och alla har någon hjärtefråga de brinner för. Kommer min fråga bli prioriterad? Ur ett individuellt perspektiv kan jag ha föståelse för det.
Ser du en risk att många blir besvikna och inte inser hur långa beslutsgångar det handlar om?
– Jag ser det inte som en risk men det är ett möjligt scenario om man tycker att det går för långsamt. Man måste ha respekt för tiden i många frågor. En del frågor kan gå snabbare och uppmärksammas, men i många frågor tar det tid.
"Får se vad dialogen ger"
Industriområdet Krönsmon är en annan viktig fråga Tommy Dahlgren får under sina vingar som utvecklingschef.
– Det är förmånligt att komma in och ha ett industriområde att erbjuda. Jag tror att det kommer bli lättare när infrastrukturen är klar och det finns ett givet utseende för området. Då blir det lättare att se möjligheterna. Att ha fått till den sista infartsbiten är väldigt viktigt och jag är nyfiken på hur det påverkar. Vi har en färdig etablering också och betydelsen av att någon har gått först ska inte underskattas. Det är en lång process med industriområde och det är väldigt viktigt att vi har något att erbjuda.
Det har börjat talas om nästa område. Hur ligger ni till där?
– Frågan ska ut i översiktsplansarbetet och kommer diskuteras i kommande dialogmöten. Vi får se vad den dialogen ger.
"Jobba med goda exempel"
Statistiska centralbyrån spår att Vimmerby kommuner tappa tusen invånare till 2040.
– Det är såklart en stor inkomstkälla som försvinner om det blir så. Då skulle prioriteringarna bli färre och om prognosen visar sig stämma kommer det krävas hårdare prioriteringar.
Hur ska en sådan utveckling undvikas?
– Det handlar om att jobba med goda exempel och lyfta fram det som är bra och vad Vimmerby är för många. Det handlar om att jobba inkluderande.
Om du tittar 20 år framåt i tiden – vad ser du för Vimmerby då?
– Att vi fortsätter förbättra oss utifrån den utgångspunkt vi har. Jag hoppas vi får en period med fortsatt bra positiv tillväxt i samhället i stort. Vi har helt nationella och internationella företag som arbetsgivare här och den globala ekonomin påverkar. Vi behöver också dra nytta av ökad digitalisering, att fler sätter mervärde på hållbarhetsfrågor och ser Vimmerbys geografi som en sektor som är hållbar med god elinfrastruktur och nära naturen. Att Vimmerby är en trygg plats är också viktigt.