Nuvarande stadshuset tog i tjänst 1976 och är platsen där många haft hela eller stora delar av sitt arbetsliv eller politiska uppdrag. Både tidigare anställda och förtroendevalda kunde skymtas men det fanns även de som tog tillfället i akt att besöka en av kommunens största arbetsgivare och få en uppfattning om vad inte bara lokalerna utan även om det arbete som utförs där.
Räddningstjänsten, ambulanssjukvården, polisen och Frivilliga Resursgruppen fanns också på plats och visade upp sin verksamhet för besökarna.
I plenisalen kunde gästerna bläddra bland sparade tidningsutklipp ur Vimmerbys historia och ta del av bildspel från olika tidsepoker. Många blev stående en bra stund framför bilderna, och flera kände igen både platser och människor från förr.
Bland dem som såg sig om i salen fanns Jan Hasselkvist, tidigare anställd på kommunkansliet och IT-ansvarig. Han kom till stadshuset i augusti 1978 och sedan dess har det både kommit ändringar och ibland bevarats.
– Det är fantastiskt. Jag har inte varit här på flera år. Jag gick ju hem 2020. Caféet ser ju annorlunda ut och entrén kom efter, ja det började ändras lite smått med inlåsningen. När jag kom hit var det öppet överallt. Det fanns ju inte ett lås. Inga stängda dörrar. Mycket har ju behållits - toaletterna framför allt. Plenisalen är ju ganska snarlik - det var ju heltäckningsmattor överallt.
Jan började på kommunens lilla tryckeri som inhoppare då han var informatör och "grafiker i botten". Samtidigt läste han digitalteknik. På mitten av 80-talet var han med när digitaliseringsvågen tog fart på alla kommunala avdelningar
– När PC-datorer skulle upphandlas blev jag ju inblandad för att jag hade gått den här utbildningen. Så jag var med i upphandlingsfasen. Det var Kommundata som levererade - tio PC, 8088, och en del var det inte hårddisk i utan bara diskettstation. Sean kopplade vi upp det i ett netwarenät som hette Novell. Då blev jag IT-ansvarig.
IT-delen expanderade när tekniken gick framåt och Jan var IT-chef under 17 års tid. Det byggdes ut ytterligare och han fick andra arbetsuppgifter som att bygga upp databaser. Exempelvis det tidigare bildarkivet.
– Jag har nog krupit överallt här när vi drog ledningar mellan datorer, skrattar Jan.
Rökrum och säkerhetsrutiner
I cafeterian serverades ostkakefika och besökarna fick lyssna på musikunderhållning. Dagen blev också ett tillfälle för många tidigare anställda att återvända till stadshuset. De träffade gamla kollegor och kunde se hur lokalerna förändrats genom åren.
Stadshuset har under åren rymt fler aktörer än enbart kommunen. Flera statliga myndigheter har kommit och gått, ibland i egna lokaler och ibland samlade i Statens servicecenter. I mitten av 90-talet tillkom Vimmerbys bibliotek in i byggnaden när Skatteverket flyttade ut. En som har egen erfarenhet av att dela hus med kommunen är Magnus "Budo" Ericsson, som arbetar på just Skatteverket. De har liksom kommunverksamheter nu fysiska slussar, bokade besök och betydligt mer avancerade säkerhetsregler än förr.
– När de flyttade hit vet jag inte men jag fick anställning 1986. Då var de i bibliotekets nuvarande lokaler. På över- och undervåningen. Sedan flyttade vi i mitten av 90-talet till Järnvägsallén.
Hur förändrades lokalerna under de år du var här?
– Ingenting vill jag påstå. Det var kvar originalfärg; orange och heltäckningsmattor. Jag vet att det infördes rökrum. Det var de tvungna att ha i lokalen. Innan satt ju folk och rökte på rummen. Det är väl kanske inte så hälsosamt. Annars så trivdes man i lokalerna, det var ju ganska modernt ändå. Det var inte så gammalt. Så det är en tid man minns. Mycket närhet till medborgarna som kom och hälsade på. Då gick man in till handläggare man ville prata med, det fanns ingen expedition för det kom långt senare.
Efter en dödsskjutning på Kronofogdemyndigheten i Värnamo 1992 började man utveckla säkerheten med slussar och besöksrutiner på olika myndigheter och kommunkontor.
– Innan dess kunde man gå in till vem som helst, berättar Budo.
Stor mängd besökare
Det var riktigt mycket besökare på plats under dagen, och det märktes tydligt att intresset var stort. I stadshusets foajé välkomnade kommunstyrelsens ordförande Eva Kindstrand Ströberg mängder av gäster.
– Man ska aldrig underskatta effekten av en god fika, skrattar hon och tyckte att det var så roligt att uppleva allmänhetens intresse för öppet husevenemanget.
– Jag är så glad! Jag är helt lyrisk för det här är så roligt. Jag har hypat upp det här lite och hoppades det skulle bli så mycket folk och så blev det så. Det var jättemycket folk när vi öppnade och det har varit fullt tills ungefär nu, fortsätter hon när hon pratar med vår tidning vid lunchtid.
Responsen har varit väldigt positiv; många svarade att de såg fram mot att se sig om och inte minst träffa gamla medarbetare som man inte träffat på många år.
– Jag pratade med två kvinnor som jobbat här i 40 och 47 år. Det är klart att det är mycket som de känner igen sig i men mycket som är nytt också. Det är så roligt, och rundvandringarna också. De har varit fulla hela tiden. Så man har verkligen tagit tillfället i akt och sett stadshuset från insidan. Det känns superbra!
Själv har Eva varit heltidsanställd i två år snart och haft stadshuset som en fast punkt i vardagen. Så när Gunilla Gustafsson (Museiföreståndare på Stadsmuseet Näktergalen) berättade för henne förra året att stadshuset skulle fylla 50 så ville Eva att det skulle hållas öppet hus.
– Så då satte jag igång det här och pratade med medarbetare att "jag vill att vi öppnar upp stadshuset" för Vimmerbyborna. Då pratade man lite om 40-årsfirandet och att man då hade lite VIP-gäster och middag men för mig är alla VIP. Jag vill att alla ska ha samma förutsättningar att vara här.
En plats med flera verksamheter
Att vara ett umgängesnav inte bara för kommunens avdelningar utan även för andra verksamheter som servicecentret, biblioteket med mera är något som Eva reflekterat över.
– Jag brukar säga det att man blir så glad när man ser ute på gården när alla människor rör sig och man går till olika verksamheter. Man går in till biblioteket, man sitter här och läser lite tidskrifter och man passar på när servicecenter har öppet. Förskoleklasserna samlas ofta här utanför om de ska göra någonting. Det är verkligen en levande plats på det sättet och jag uppskattar jättemycket att den här delen är öppen. Här är inget lunchstängt utan här kan man gå in och läsa, göra utskrifter och låna dator.