Vimmerby IF skulle bara vinna den här serien. Det var de flesta överens om efter degraderingen från division 3 ifjol. Men det är en sak att säga det, en helt annan att också göra det.
Med en omgång till godo har nu VIF fått ta fram guldhattarna. Hemma mot Jönköping Torpa blev det seger med 2-1 och parallellt med den matchen blev man hjälpta av Tranås, som körde över enda utmanaren Aneby.
– Jätteskönt känns det. Vi har haft allt att förlora hela säsongen. Alla ska slå just oss och varje match är skitsvår. Att få göra det så här, efter förra veckan också, med en man mindre. Det känns jättebra. Vi skapar mer än dem och hur vi går ut och gör det är sjukt imponerande, säger Knut Gunnarsson strax efter slutsignalen.
För honom blev det ett jobbigt slut. Efter att ha tagit bort boll efter boll i straffområdet skadade mittbacken knäet allvarligt i slutminuterna. Han vred sig i plågor och fick bytas ut.
– Det gör ont, det gör det. Men det får gå.
Vad hände?
– Det knakade till. Det gör ont och känns inte bra. Det är ingen stukning, utan det knäckte verkligen till.
"Truppen, orken, viljan"
Han var dock ganska övertygande om att det var värt det när guldhatten nu satt på. Något besök på sjukan planerade han inte för nu heller.
– Nej, det ska jag inte. Är det något så kvittar det om jag åker in nu eller i morgon.
Vad är det som gör att ni vinner serien?
– Truppen, orken, viljan. Vi har bestämt oss. Alla är ett år äldre i en ung trupp. Det är mycket det.
Är ni mer redo för trean den här gången?
– Det skulle jag säga. Nu är alla två år äldre till och med. Det skulle jag säga, mycket mer redo.
Blir stor segerfest
Något klart besked om sin egen framtid ville han inte avge.
– Jag har inte tänkt så långt, men jag har väl svårt att se något annat just nu.
Hur segerfesten blir är oklart, men något – det blir det.
– Vi ville absolut inte planera något den här gången, men det känns som att vi kan vända upp och ned på stan.