När Novemberkåsan 2026 kördes för hundrade gången fanns Vimmerby med även utanför resultatlistorna. På motorcyklarna, längs spåren och bakom kulisserna bidrog Vimmerbybor till ett jubileum som blev ett kraftprov i halka och mörker. I Knivsta fick historien nya ansikten. Förare som nådde mål. Funktionärer som höll arbetet i gång.
För en Vimmerbybo på plats i Knivsta utanför Uppsala fanns det gott om välbekanta ansikten att upptäcka.
Några stöttade arrangörerna, andra passerade med startnummer på motorcykeln, flera stod varmt påklädda intill banan, redo att ropa fram klubbens förare. Bland åskådarna fanns också tomteklädda Vimmerbybor redo vid spåret att hjälpa nästa motorcykel upp ur leran - alla hade tagit sig norrut för att följa årets Kåsa, den etthundrade i ordningen.
Vimmerbyandan med ut i nästa kåsaskog
Vimmerby Motorsällskaps närvaro märktes även hos arrangören SMK Uppsala. Fredrik Johansson - ”pilat och klart” från VMS var på plats och hjälpte arrangörerna med bland annat juryarbete och tillsynen i servicetälten, där arbetet med motorcyklarna måste ske enligt tävlingsreglerna. Förarna ska själva reparera sina motorcyklar under loppet i depån.
Det var en uppgift som fick konkret betydelse under en tävling där omkullkörningar och trasiga delar blev en del av dramatiken när den blivande vinnaren Albin Elowson fick reparationsarbete att hantera efter krasch. I depån fortsatte därmed prövningen.
Under helgen återkom också uppskattande omdömen om Vimmerby som kåsaort. Stadens arrangemang och Vimmerby MS arbete har gjort avtryck hos många människor runt om i landet.
Förarna hade en hel del lera att stå i ute på banan.
Frosten förändrade förutsättningarna
Inför tävlingsdagen hade det frusit på. Transportsträckorna var förrädiskt hala och även inne i skogen fick förarna kämpa för att behålla greppet. Stockar, stenar och snäva svängar krävde extrem precision. Halkan gjorde varje misstag mer kostsamt.
Dennis Rotebäck, med startnummer 86, beskrev under tävlingen spåren som mycket tekniska, med många tvära svängar runt stock och sten. För den som varit med hemma i Vimmerby blev skillnaden tydlig. Här krävdes ständigt nya riktningsförändringar och ett arbete för att hitta rytmen mellan hindren.
Sträcka 3 fick senare på natten dras om då kärren förvandlats till slukhål. När motorcyklar körde fast i den djupa leran sträcktes hjälpande händer fram men det var allt för många som gick omkull. Här handlade engagemanget också om att få förare vidare, oavsett vem som satt bakom styret. Vid sidan av spåret fortsatte publiken att heja, skjuta fyrverkerier, grilla och prata om den goda sammanhållningen och att det här är årets absolut bästa fest, ett måste även för den som inte gillar motorsport.
Axel: ”Har inte gett upp”
För Vimmerby MS-föraren Axel Svensson, med startnummer 167, tog årets äventyr slut under nattetappen på grund av en trasig koppling. Besvikelsen över att inte få fortsätta fanns där. Viljan att försöka igen likaså. Det här var andra försöket och efteråt var besvikelsen stor.
– Ledsen och besviken, ville köra mer.
Samtidigt hade han redan börjat blicka framåt.
– Jag har inte gett upp utan satsar på start i Uddevalla nästa år och har tagit i hand på att det ska bli av.
Axel beskriver spåren i Knivsta som roliga, men mycket hala.
– Synd att det inte blev dubbdäck.
Trots att han tvingades bryta tar han med sig något viktigt från årets start: känslan av att ha kommit bättre rustad till tävlingen än första försöket. Han var mer förberedd och starkare än tidigare trots en förkylning.
Albin Elowsson vann kåsan ännu en gång.
En silverkåsa att behålla
Längst fram kämpade Albin Elowson, FMCK Skövde, för ett mål som hade gett årets start en särskild laddning: att få ta hem silverkåsan.
Novemberkåsans vandringspris tillfaller den förare som tar tre inteckningar i samma kåsa. Elowson hade redan två i den aktuella trofén. När han nu vann för femte gången totalt blev den tredje inteckningen klar och tävlingens 16:e vandringspris hans att behålla.
Både före och efter tävlingen uttryckte han sin tacksamhet till människorna bakom satsningen. Familjen, teamet och sponsorerna hade gjort det möjligt att lägga ned arbetet som krävdes.
Segern kom efter en tävling där också vinnaren hade fått kämpa med halkan, krascherna och en skadad motorcykel.
Text och foto: Cecilia Pakravan
Film Direkt