Annons:

Anders Fransson är fortsatt kritisk mot Länsstyrelsens och Telias hantering av fiberprojektet i östra delen av Vimmerby kommun. Foto: MostPhotos

Fransson: Bredbandsutbyggnaden är rufflarnas arena

Bredbandsutbyggnaden i Sverige bygger på principen att kunden betalar en anslutningsavgift på ca 20 000 kr till den som bygger samt att det, på landsbygden, utgår ett statligt bidrag per anslutning. Det är första gången jag träffar på en affärsmodell där kunden, i vissa fall med statlig hjälp, betalar den fasta investeringen och sedan blir livegen avgiftsbetalare för att få använda den. 

Annons:

Vi som fått kopparnätet nedklippt har betalat en årlig avgift på ca 1 500 kr/år till Telia under de senaste 50-60 åren. Under dessa år har varje fastighet betalat 75-80 000 kr för ett nät som man slutade underhålla för 20 år sedan. När det är dags att gå över till ny teknik får kunden stå för investeringen.

I Anen/Yxern-projektet har alla betalat den normala anslutningsavgiften på ca 22 000 kr. Eftersom det är landsbygd med långa grävsträckor utgick ett bidrag på 13,6 milj, öronmärkt till de 307 fastboende. Om man använder en förenklad kalkylmodell ger detta ett snittbidrag på 44 000 kr till varje fastboende.

Man skulle kunna anta att de med kort grävsträcka kostar ca 5 000 kr och de med lång grävsträcka ca 100 000 kr. extra. Nu kom Telia på den lysande iden att om man byter ut ett 40-tal som kostar 100 000 kr mot andra fastigheter utanför området som bara kostar 5 000 kr blir det ett tillskott på runt 4 milj. (33 % av bidraget) i projektet.

*

Genom denna manöver räckte pengarna dessutom till ca 250 ”övriga fastigheter”. I huvudsak fritidshus som ibland ägs av icke fastboende skattebetalare i Sverige och med i vissa fall förvånansvärt långa grävsträckor. Telias affärsmodell bygger på principen, maximalt antal nätavgiftsbetalare till lägsta möjliga kostnad, begreppet bidragsgrundande fastboende verkar inte finnas med där. Slutanalysen skulle kunna bli så här, de fastboende inom området som fick sina avtal uppsagda ”blev lurade på ca 4 milj.kr.”

Tvistigheten mellan mej och Länsstyrelsen går enklast att beskriva så här: Jag anser att bidraget på 13,6 milj. till Anen/Yxern-projektet PRIMÄRT skall användas till de öronmärkta 307 fastigheter som finns med i bilaga till bidragsbeslutet. Enligt Länsstyrelsen är det ett företagsstöd/lönsamhetsstöd till Telia som inte behöver användas enligt bidragsbeslutet.

Efter en del samtal med rättsväsendet skulle man kunna prova med följande modell. ”Telia och Länsstyrelsen har i samförstånd lurat ett 40-tal bidragsberättigade på ca 4 milj.” Detta skulle då sannolikt falla under brottsrubriceringen bedrägeri. En förutsättning för att driva detta är att de som fick sina avtal uppsagda ställer upp som målsägare.

Jag har JO-anmält hanteringen och ser fram emot den prövningen. 

*

Jag har nog haft en ganska naiv tro på att svenska politiker jobbar för allas bästa och att tjänstemän verkar för att rättvisa och riktiga beslut verkställs. Under mina 15 år i Sydeuropa har jag lärt mej att opportunism, nepotism och korruption är en vanlig ingrediens i systemet där.

Efter att jag tagit del av den lokala fiberdebatten/utbyggnaden måste jag konstatera att dessa avarter verkar ha slagit rot även här. När jag var ung ansågs Länsstyrelsen och Televerket var oförvitliga. Landshövdingar och verkschefer hade nästan status närmast kungen. Fram till 1 jan 1976 fanns ett ämbetsmannaansvar: ”För tjänstefel döms en offentligt anställd som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosatt vad som ålåg honom.” 

På senare år har detta förändrats. Under de år jag jobbat med fiberprojektet har vi haft ett antal kontakter med Länsstyrelsen och lokala politiker mm. Från vissa håll har detta betraktats som en garanti att allt går rätt till. När man nu tittar i backspegeln får man känslan av att så inte är fallet även i dessa kretsar.

*

Telias framfart i Uzbekistan medförde att de fick böta 7,7 miljarder för korruption och Telias vd Lars Nyberg fick sparkenI juli 2016 avsattes landshövding Stefan Karlsson köp av telefonsex, sidouppdrag mm. Han ersattes av Tomas Carlzon. I september 2019 fick landshövding Tomas Carlzon lämna sitt uppdrag efter hård kritik mot ersättningar till medarbetare på en privat fest.

Ledningen för en organisation måste ha en etisk kompass som visar rätt. Är det missvisning på ledningsnivå sprider det sej ned i organisationen. Om två organisationer med missvisning på kompassen samarbetar är det inte troligt att de tar ut varandra, det är väl snarare troligt att missvisningen ökar.         

*

Detta kunde man läsa den 17/1 2020: 

PTS föreslår en ny modell. De vita fläckarna på bredbandskartan skall täppas till genom en ny och centraliserad modell för bredbandsstöd. Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) kan inte ge något besked om de ca 20 miljarder som saknas för att nå målet.

Jag har ett råd till PTS och Anders Ygeman: Börja med att se till att Länsstyrelsen och Telia hanterar beviljade stödpengar på ett korrekt sätt så att inte nya vita fläckar uppstår.

Anders Fransson, Brantestad
F.d. styrelsemedlem i Anen/Yxern´s Fiberförening

Fotnot:

Det här är det sjätte debattinlägget i ärendet. Anders Franssons debattartiklar kan du hitta här och här och här

Länsstyrelsens första replik hittar du här och den andra hittar du här. 

Annons:

Gästskribent

Annons:

Annons:

4 kommentarer

Bo C 06 mars 2021 11.22

Makt korrumperar oavsett var i världen man är.

Undrande 06 mars 2021 13.07

Frågan är om dessa artiklar gynnar de som fortfarande väntar på att få sina fiberanslutningar utbyggda. Är det något bolag som "vågar" ta sig an uppdragen? Tror man kommer längre genom att prata med varandra än att klanka ner och säga att motparten är mer eller mindre korrupta.

Anders Fransson 06 mars 2021 15.44

Undrande.
Vi har förhandlat om detta i 2 år.
Anders

Micael Glennfalk 06 mars 2021 20.45

Tyvärr litade dåvarande centerpartiet på Telia 2011 och framåt. Hade vi haft total politisk enighet kring planen att hela kommunen skulle fibreras med kommunalt ägande plus statliga pengar hade planen varit klar 2020 plus minus något år. Telia lovade åren efter 2015 att fibrera även landsbygden och kommunen la ned sin fiberutbyggnad. De pengar som det hade kostat hade kommunen fått igen efter 2030 i form av nätavgifter, och fibern hade varit fullt utbygd. Tyvärr misslyckades vi 2013-14 med att konkurrera med Telia i centralorten, det hade krävts att villorna hade valt kommunen. Även Vimarhem med sin centerpartiske ordförande valde bort kommunen. 1300 lägenheter. När vi nu har facit ser vi vilka problem som skapades pga en splittrad majoritet. Man såg tyvärr inte till kommunens bästa, enbart till politisk makt.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

+ =  

Annons:

Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta