Frågan om den nya kraftledningen på 130 kilovolt mellan Vimmerby och Kisa har varit en väldigt lång följetong. Redan i början av 00-talet påbörjades projektet men igångsättningen av projektet har tagit tid.
2017 besökte Eons regionschef Björn Persson fullmäktige i Vimmerby och berättade att målet var att kraftledningen skulle driftsättas hösten därpå. Men ett 50-tal markägare i både Kinda och Vimmerby kommun överklagade projektet och det har förskjutits gång på gång.
Men för drygt ett år sedan kunde arbetet sättas igång. Nu pågår byggnationen av den nya kraftledningen och nya transformatorstationer mellan Kisa och Vimmerby för fullt. Den nya transformatorstationen i Södra Vi, placerad väldigt nära Ljunghäll, är i det närmaste färdigbyggd. På måndag kommer två stora transformatorer på mellan 25 och 30 ton att levereras och i slutet av januari räknar man med att installationsarbetet är färdigt.
– Då är vi klara så långt vi kan komma med stationen, men det dröjer ytterligare ett tag innan den nya ledningen är framdragen. Som läget är nu har vi satt hälften av stolparna mellan Kisa och Horn och påbörjat det arbetet mellan Horn och Gullringen. Horn och Gullringen kan driftsättas samtidigt kring sommaren 2023. Till Södra Vi räknar vi med att det är klart till december 2023, säger Emil Landqvist, projektledare på Eon.
Försenas en aning
Arbetet har försenats en aning beroende på leveransproblem och oländig terräng.
– Projektet löper på rätt bra och de tre första stationerna – Horn, Gullringen och Södra Vi – kommer vara färdiga i tid. Men även vi drabbas av omvärldsfaktorer. Vi har haft en del materialproblem och är lite försenade gentemot tidsplanen. Det är extremt kuperad terräng och värre än vi trodde. Vi jobbar på och det är verkligen gasen i botten, säger Mats Tullgren, regionnätschef på Eon.
Hur lång försening räknar ni med?
– Vi räknar med att vara helt klara med ledningen till Vimmerby under våren 2024. Tidigare hade vi årsskiftet, men det kommer bli några månaders försening.
Stolparna som sätts upp är mellan 15 och 24 meter höga. Det handlar om ungefär 300 till 350 stolpar som ska sättas upp på sträckan.
– En ideal och enkel stolpe tar det ungefär en dag att resa. Komplicerade placeringar kan ta upp till en vecka. De är nedgrävda cirka två till två och en halv meter ned, så det blir 22-23 meter ovan mark för de största. Efter det ska själva ledningen kopplas på också, säger Emil Landqvist.
Sällsynt långt projekt
Projektet, som pågått i ett 15-tal år, är ett sällsynt långt projekt, menar Eons regionchef Björn Persson.
– Själva byggnationen är den lilla delen i det här. Säger vi att det tar två år totalt för byggnationen, så har vi haft 13 år dessförinnan som handlat om att kunna sätta spaden i backen, vilket vi kunde göra i somras, säger han.
Förklaringen är bland annat att ett stort antal markägare ville se andra lösningar.
– Det vi ser är att en nedgrävd kabel, en markkabel, hade ställt till det för systemet. Följderna hade blivit begränsad effekt ur systemet och det är det huvudsakliga skälet. Det hade också tagit betydligt mycket längre tid att åtgärda ett fel i en nedgrävd ledning och dessutom möjliggör inte terrängen det på flera delar av sträckan. Vi hade inte fått tillräcklig systemnytta, säger Mats Tullgren.
Projektet beräknades kosta runt 300 miljoner kronor, men det kommer inte räcka.
Hur stor fördyring blir det av projektet på grund av omvärldsfaktorer?
– Det blir dyrare, men vi har inte förhandlat färdigt med entreprenörerna, så jag vill inte säga någon procentsats. Men på grund av omvärldsläget och de ökade priserna på material, så blir det dyrare, säger Per Andersson, projektledare på Eon.
Viktigt för Ljunghäll
Utöver Eon deltog även Siemens, Ljunghäll och kommunledningen på torsdagens pressträff.
– Vi har slagit i taket och är en ganska energikrävande industri. Ju fler maskiner vi har desto mer effekt och el behöver vi förbruka. Därför behöver vi säkerställa att infrastrkturen finns och nu kommer det bli den redundans som behövs, säger Ljunghälls vd Anders Melin.
Han beskriver projektet som oerhört viktigt för företaget.
– Summeringen är väldigt enkel. Vi vill säkra drift och vi vill säkra framtiden för potentiell tillväxt. Det går inte utan det här, så för oss är det väldigt viktigt, säger Melin.
En viktig faktor för Ljunghäll är att minska risken för driftstörningar.
– Vi har 30 stora gjutmaskiner och ett 70-tal bearbetningsmaskiner. Dessa stannar när elen försvinner och det tar ett dygn innan allt är tillbaka i drift. Med de krav som finns, till exempel kring flexibilitet, klarar vi inte av så många stopp. Ett stopp är oerhört förödande och därför är det här oerhört viktigt för oss. Det innebär att vi får redundans med matning från två håll och ska förhoppningsvis göra att störningarna minskar.
Kommunen positiv
Även Vimmerby kommun ser väldigt positivt på att projektet närmar sig målgång.
– Det är gott nog att vi säkrar behovet för kommunens största arbetsgivare på olika sätt. Men det här ger också expansionsmöjligheter och möjlighet att få hit nya etableringar. Det ger oss en konkurrensfördel som är väldigt positiv och som kan få företag att vilja etablera sig på exempelvis Krönsmon, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Käll (C).
Helen Nilsson (S):
– Det här gör att vi får bra förutsättningar för våra industrier och det här är något vi har brottats med i många år. Det är jätteroligt att det kommer på plats, säger hon.
Hur tryggad är då situationen i kommunen efter det här?
– Det är tryggat just nu, men vi har inte tagit höjd för ett oändligt elbehov. Kommer det stora industrier så kan det krävas ytterligare. Vår bedömning är att man som kommun nu kommer stå oerhört välrustade kapacitetsmässigt inför framtiden. Man behöver inte vara orolig, men det är klart att om Northvolt skulle placera en ny batterifabrik här, så är det en annan femma, säger Björn Persson.