Pulsprojekt på gymnasiet – två klasser har valts ut

Idén till pulsprojektet kommer från Valdemarsvik, där en hel grundskola varit involverad i projektet.

– Där startades det upp av lärarna i matematik, fysik och språk och en av idrottslärarna. De har haft det i fem år och engagerat flera lärare och alla klasser är med, säger Christian Bauer och Lars Juneskog, idrottslärare på Vimmerby gymnasium. 

Anledningen är förstås solklar: eleverna rör sig på för lite. Rapporter om ohälsa och övervikt avlöser varandra. 

– Det handlar om folkhälsan, det har kommit mycket forskning på svenska på slutet kring fysisk aktivitet och hur det förbättrar hjärnfunktionen. 

Kommer inte betygsättas

Pulsprojektet kommer att innefatta två utvalda klasser på Vimmerby gymnasium i ett inledande skede. Eleverna vet ingenting om att just de är utvalda i dag. Det finns ingen särskild anledning till att just de har valts ut heller. 

– Vi kommer att starta igång med två referensgrupper. Varje aktivitet kommer att vara mellan 20 och 25 minuter och sedan ska man plocka fram, plocka borta och göra sig klar för nästa lektion. Det kommer att vara vid två tillfällen varje vecka på morgonen. 

Eleverna kommer inte att betygsättas. Ändå ingår aktiviteterna i schemaläggningen för de här två klasserna. Det är alltså inte frivilligt.

– Klasserna som väljs av oss, de nya ettorna, är våra referensgrupper. Målet är ännu fler klasser, men vi har bara en idrottslokal. I längden vill vi ha många fler. 

Vilka klasserna är avslöjas inte, men det handlar om en studieförberedande och en praktisk. 

– Vilka effekter man får på längre sikt tar förstås tid att se, det går inte att se efter några veckor. Men det man kan se är att vissa tycker att det är kul att se sina siffror på skärmen, medan andra kanske tycker att det är lite jobbigt. Efterhand hoppas vi kunna se att det blir bättre, att de får en bättre ork, att det blir lättare att koppla vad som står i boken, att de blir klarare i skallen och att funktionerna i hjärnan sätts igång. Fysisk aktivitet är ju en mirakelmedicin och vi hoppas att de ska känna att det här har gett resultat och lärarna ser att det är lugnande, att det blir mindre stress tack vare det här. I Valdemarsvik märkte att de att fler orkade få godkänt och de som redan hade bra betyg fick ännu bättre. 

Utvärderingen är en spännande del, tycker lärarna. 

– Det kommer ta mycket tid. Gymnasiet är bara tre år och man behöver ha många år på sig att kunna utvärdera det ordentligt. I grund och botten handlar det om måluppfyllelse, vi vill ge alla elever bättre möjlighet.

Koppla fler ämnen till projektet

På längre sikt vill de koppla fler ämnen till projektet. 

– I Valdemarsvik satt inte eleverna ned i klassrummet, utan de fick resa på sig, gå runt. De kallade det för ett "aktivt klassrum". Jag har engelska också och har då 95 minuter, det går ju inte, det är för lång tid och då behövs "brainbreaks" för eleverna. Ett stopp där de kan göra enkla grejer för att få igång hjärnan, säger Christian Bauer. 

Gymnasiet har en projektor i idrottshallen som kommer att användas. Där kommer eleverna kunna se sin egen puls. 

– Det kan vara en motivationseffekt om man är för låg i pulsen, så kan man heja på för att den ska kämpa ännu mer. Projektet kostar ju förstås pengar, alla elever har individuella pulsband och Sparbanksstiftelsen har hjälpt till att finansiera det. Sedan är det skolans pengar också.

AL också testat

Även på Astrid Lindgrens skolan har man testat ett pulsprojekt. 

– Att börja med det i grundskolan är bra. Jag tror inte att det är en trend, utan det är något som börjar. Få skolor har det, men det växer och det är vettigt. Vi sitter alldeles för mycket på rumpan. Vi får se om Vimar kanske också startar upp något. 

Fotnot: Lars Juneskog är i dagsläget inte längre aktiv i pulsprojektet.