Det har funnits hetare budgetdebatter i Plenisalen i Vimmerby. Men ibland hettade det allt till. De stora dragen i den budget som fullmäktige under måndagskvällen antog är en mycket stram sådan.
Nämnderna får, trots att de vädjat om pengar, inga tillskott nästa år. Investeringsramen sänks kraftigt och storsatsningen på nytt vård- och omsorgsboende i Nybble sätts på paus. Hur länge vet ingen.
I majoritetens budget, som även Sverigedemokraterna ställde sig bakom, ska det bli ett nollresultat. Men då har man samtidigt lagt 14 miljoner kronor som ett odefinierat sparbeting under finansen. Hur det ska lösas finns det några olika alternativ till.
Kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S) var först ut att hålla i ett anförande i egenskap av ledare för det största partiet. Hon gjorde först en tillbakablick över ett tufft och omvälvande 2023.
– De ökade pensionskostnaderna på 28 miljoner gör att vi inte klarar budgeten i år. Utan det så hade vi gjort det. Inför 2024 ser det inte bättre ut. Det ser till och med något sämre ut och vissa tror att det ska försämras kraftigt. Med stor sannolikhet går vi in i ett mycket tufft år, sa hon och efterlyste tydligare besked från regeringen:
– Annars kommer det gå ut över skola, vård och omsorg. För att klara ekonomin blir det inga ökade ramar nästa år, men vi gör heller inga besparingar på nämnder och förvaltningar. Det är ett riktigt hårt arbete som kommer krävas för att hålla den ram man får 2024. Vi måste hålla våra budgetramar och det är budskapet. Vi är också helt medvetna om att sänkningen av investeringsramarna naturligtvis får konsekvenser.
"Påminner om Lyxfällan"
Underskottet på 14 miljoner, som läggs som en minuspost under finansen, finns det tre olika alternativ för, enligt kommunalrådet.
– Antingen sparar vi oss ur de här 14 miljonerna, eller så tar vi pengar från resultatutjämningsreserven eller så pratar vi om synnerliga skäl. Är det inte synnerliga skäl nu, så har jag svårt att se när det ska vara synnerliga skäl, avslutade hon sitt anförande med.
Oppositionsrådet Niklas Gustafsson, toppnamn för det näst största partiet Moderaterna, började prata om Lyxfällan.
– Alla verksamheter måste hålla sig inom ram. Alla politiska beslut måste vara finansierade fullt ut. Det går inte att fatta beslut om arbetsskor eller sjuktal när det inte finns pengar. Det påminner om Lyxfällan att ta sig råd när man inte har, sa han och hänvisade till den gemensamma budget M lagt ihop med KD:
– Underskottet på 14 miljoner kronor lägger vi på resultatutjämningsreserven.
Jacob Käll (C) var tredje politiker upp och han poängterade att det rör sig om en stram budget.
– Vi måste sänka våra kostnader för att kunna finansiera de stora investeringsbehov vi har. Ibland förs det resonemang, inte minst genom insändare, om att vi ska spara på allt utom vård, skola och omsorg. Att säga att vi ska ta bort allt som inte är lagstadgat är att göra det lätt för sig. Vårt uppdrag är att göra hela kommunen attraktiv och vi har fyra uppdrag. Vi ska vara serviceaktör, myndighetsutövare, samhällsbyggare och demokratiaktör. Vi behöver ännu tydligare förmedla de uppdrag vi har och att det kräver resurser.
Emil Larsson (SD) förklarade sedan att hans parti ställer sig bakom majoritetens ramar.
– Våra höga standardkostnader måste analyseras och processas och det kommer vi stå för i detaljarbetet. Vi önskar inte försämrad service, men vi behöver identifiera onödigt slöseri och genomlysa strukturer som inte är värdeskapande.
Kritiserade M
Lars Johansson (V), som likt Nilsson och Käll tillhör majoriteten, var näst sist upp.
– Vi kan inte lägga oss ned och dö. Vi har tagit en tydligare politisk styrning under detta år och det finns det en rad exempel på, sa han och exemplifierade:
– Vi har den försenade budgetprocessen, där vi tyckte att det var viktigare att göra det här djupgående än att ta fram ett dokument med oklara förutsättningar. Vi ville köpa oss tid och vara genomtänkta. Vi har hållit igen och tydligare ifrågasatt alla vakanta tjänster. Vi har varit krismedvetna och hållit i slantarna, vilket vi hört har gett resultat. Vi har tagit bort digitala system, kapat kostnader, inte tillsatt vakanta tjänster, sänkt våra politiska arvoden och skurit i vår ledarutveckling. Vi har inte tagit några panikåtgärder, utan försökt göra det med eftertänksamhet.
Vänsterpartisten tryckte också på att det i dessa tider inte finns några enkla lösningar och kritiserade Moderaterna.
– Vi har fått höra att vi tidigare skulle gått fram med besparingar. Det fanns en effektiviseringsgrupp förra året och nu har vi tagit tag i det arbete den gruppen borde gjort förra året. 2022 hade man en investeringsbudget på 230 miljoner och Moderaterna stod fast vid att ett nytt högstadie skulle byggas för 500 miljoner kronor.
"Historiskt svag"
Ola Hammarbäck, som tidigare hette Gustafsson, var uppe för Kristdemokraterna. Han kallade budgeten för historiskt svag.
– Då har man ändå lindrats av rekordstora satsningar på välfärden. Oppositionen brukar ha spenderarbyxorna på sig och det har vi tydligast sett i Vänsterns budgetförslag tidigare. Nu har vänstermajoriteten lagt en nollbudget med ett ofördelat besparingskrav på 14 miljoner. Vi har precis sett att finansen för i år visar 400 000 kronor. Tror någon på börsuppgång nästa år? Eller sänkta räntor? Det här är som att spela några rader på Lotto och räkna med att man kan ta hem storvinsten på lördag. Det fungerar inte privatekonomiskt och inte här heller.
Han förordade istället, i enlighet med M och KD:s budgetförslag, att ta det förväntade underskottet från resultatutjämningsreserven direkt. Niklas Gustafsson (M) och Lars Johansson (V) hade därefter några replikskiften mot varandra, där miljonsatsningen på sjuktalen och renoveringarna av högstadieskolorna var i fokus.
– Skolinvesteringarna finns inte med. Det i sig är inte roligt, men det rimmar inte nu med vidlyftiga investeringsplaner, sa Lars Johansson.
Helen Nilsson (S) förklarade sedan att man tänker göra ett ärligt försök att hålla den här budgeten.
– Vi vet att 2024 inte kommer vara ett år som alla andra. Det kommer vara ett gnidande och ett stretande hela tiden. Vi vet inte när det här är bryts och vi bör som de flesta andra åberopa synnerliga skäl. Vi ser att även 2026 blir tufft och då kan det vara bra att ha de här pengarna i reserven kvar. Jag tror att oppositionen, trots Olas förträfflighet, haft samma problem som oss.
Niklas Gustafsson (M) var fortsatt kritisk.
– Det är ju ett tvåprocentigt överskott för både 2025 och 2026 i flerårsplanen. Är det bara "hittepåsiffror"? frågade han i riktning till majoriteten.
Ola Hammarbäck (KD) stämde in.
– Hur har vänstermajoriteten tänkt spara under finansen? 14 miljoner kronor är enormt mycket pengar. Hur ska ni sopa det under mattan? Jag citerar Warren Buffet när jag säger att "när tidvattnet drar sig tillbaka ser man vilka som badat nakna". Låt den bilden sjunka in. Själv behåller jag gärna badbyxorna på, sa han och yrkade ännu en gång bifall till oppositionspartiernas budget.
– Med risk för att lämnas naken på stranden så förhåller jag mig till majoritetens budget, svarade Helen Nilsson.
Veteranen gick upp
S-veteranen Peter Högberg, som gjorde comeback som ordinarie ledamot i fullmäktige igen, kunde inte sitta kvar på sin plats till sist. Han har inte alls varit lika involverad i budgetprocessen som tidigare.
– Oppositionen tycker vi skulle ha börjat tidigare och man tycker att man tar krafttag genom att minska kommunstyrelsens ram med 650 000 kronor. Investeringsbudgeten borde vara 60 miljoner och är för stor nu. Samtidigt är den för liten för det borde byggas en ny högstadieskola eller renovera de skolor vi har. Det saknas idéer säger man. Var är era idéer?
Hans inlägg förblev obesvarat. Fullmäktige sa sedan ja till majoritetens budget. Moderaterna och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet. Detaljbudgeterna ska nu tas av nämnderna i december och sedan blir det återrapportering i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i januari 2024.
HÄR kan du läsa mer siffror kring budgeten för nästa år.